Och speciellt långt dit hade de inte. Under den varmare delen av året ligger nämligen deras "hem" ett stenkast från födelsedagsbarnet Ulf Nyquist och hans hustru Ann-Cathrines dito: parens varsinna husvagnar, som efter en rundvisning för Folkbladets reporter kan upplysas vara såväl välskötta som välinredda. Här finns toa, ugn och plattor, fläkt, soffa, tv, sängar och mikro. Då var det annat när Britt-Marie och Anders började sin husvagnsera för, som det känns, nästan ett helt liv sedan.
– Då hade man enklare vagnar, man hade ju inte ekonomin till det. Och så hade alla kolgrillar. Nu är det gasol som gäller, säger Anders.
Under dagarna umgås de och fikar, spelar kubb och äter mat. Ulf och Ann-Cathrine har byggt ett litet vindskydd utanför förtältet, där fikabordet står stadigt på trallgolvet. Diskussionen far iväg om synen på campare: många verkar fortfarande tro att det handlar om par i likadana overaller som knör in sig i trånga utrymmen.
– När man säger att man ska vara i Arkösund på sommaren, och säger att man har husvagn där, säger folk lite "jaha", säger Anders.
Ann-Cathrine vill nästan inte säga att hon har husvagn, för att folk har fördomar och åsikter. Och då pratar vi om människor som köpt sina "sommarhem" för 600-800 000 kronor och som bor väldigt sjönära. Alla runt bordet är dock ense om att husvagnslivet är fantastiskt för den som gillar gemenskap, och i Arkösund saknar de ingenting; här finns affär, restauranger och underhållning.
Från Söderköping kommer Elsy och Rune Persson. De gör sin femte säsong på campingen efter att genom åren ha tältat på många campingar i Sverige och Norge.
– Hon ville ha husvagn, men jag vägrade ligga på vägarna och dra, förklarar Rune att de valt att bli långliggare.
– Jag gillar friheten, man är ute hela tiden. Helt plötsligt kan någon säga att "nu äter vi lunch ihop", och så sätter vi ihop långbord. Och vill jag bada mitt i natten gör jag det!, fortsätter Elsy.
Sedan en månad arrenderar Dennis Aronsson och Linn Särnstedt campingen av Norrköpings kommun. Dennis har tidigare jobbat på campingen och brinner för det här livet.
– Att gå igenom campingen kan ta 40 minuter. Alla är glada och vill prata. De som bor här är taggade och vill hjälpa till – det är det fina med den här campingen, att alla känner att den är "sin", säger han.