Norrköping mot ny storhetstid?

Kommunen har identifierat långt över 100 innerstadskvarter där det kan byggas och förtätas.

Stora planer. Hans Revehorn är stadsbyggnadsdirektör i Norrköping.

Stora planer. Hans Revehorn är stadsbyggnadsdirektör i Norrköping.

Foto: Titti Olovsson

Byggsöndag2017-03-12 14:00

Det nya och Norrköping ska byggas "inifrån och ut". Det förklarade stadsbyggnadsdirektör Hans Revenhorn och några av hans kollegor vid ett frukostsamtal på Louis de Geer härom morgonen. Samtalet arrangerades av Erich Communications och samtalets moderator Håkan Gunnarsson kunde räkna in en stor och intresserad publik. En rad olika näringsidkare och intressenter har anledning att hålla sig uppdaterade med vad som händer i Norrköpings "byggsväng".

Kommunen räknar med att det år 2035 - om 18 år alltså - ska bo 175 000 invånare i Norrköping. 70 procent av alla dessa människor kommer att bo i staden.

Uppemot 27 000 nya innevånare behöver således bostäder i Norrköpings stad. Statistiskt antas det bo 2,1 person i varje lägenhet.

Och det är ju inte bara människor det handlar om när en stad växer. Bilar, cyklar, spårvagnar och tåg ska också få plats. Bilarna är ofta ett konfliktfullt kapitel. Möjligheten att parkera sin bil rimligt nära sitt resmål inne i city är ett välbekant stridsäpple i stadsplaneringsbranschen. Stadsarkitekt Karin Milles Beier som medverkade vid frukostsamtalet på Louis de Geer var således noga med att berätta att när det stora bygget på Nya Torget är klart så kommer det - utöver ett nytt torg med plats för torghandel och en massa nya bostäder - att finnas fler parkeringsplatser vid torget än vad det finns idag! En stor del av parkeringsplatserna grävs sonika ner under de nya bostäderna och verksamhetslokalerna på torget.

Enligt Hans Revenhorn och hans kollegor sker idag lite drygt 50 procent av Norrköpingsbornas resor med bil. Stadsbyggnadskontorets målsättning är att biltrafiken inte ska öka trots den snabba tillväxten av innevånare och verksamheter som planerarna ser framför sig. För att lyckas med detta krävs "prioriterade satsningar på kollektivtrafik och på utbyggnad och förbättringar av nuvarande gång- och cykelstråk."

– Norrköping är redan idag en mycket nära stad. Det är få städer där det är så nära och där en stor del av förflyttningar till arbetsplatser, möten, handel och nöjen kan ske till fots, sa Hans Revenhorn.

Bygget av Ostlänken väntas dra igång till hösten i år. Under flera år framöver kommer Ostlänkenbygget att kraftigt påverka trafikens flöden i Norrköping: Tung och långsam byggtrafik. Avstängda gator och vägar. Tillfälliga leder och ovägar och lera, och regn och potthål och stenskott.

– Det kommer att bli en prövning för alla Norrköpingsbor. Vi ska göra allt vad vi kan för att alla ska känna sig delaktiga, insatta och involverade, sa Hans Revenhorn.

Norrköping har haft sina toppar och dalar under seklernas gång. I vart fall två tidigare långa storhetstider kan identifieras; dels på 1600-talet och dels under drygt första hälften av 1900-talet.

Under ytan vid frukostsamtalet andades förhoppningar om att en tredje storhetstid kanske låg inom det möjligas gräns?

Norrköping

Norrköping fick stadsrättigheter 1384. Staden fick sin första storhetstid under 1600-talet när den nederländske (från Liège) affärsmannen Louis De Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bland annat pappersbruk, vapenfabriker, klädesfabriker och ett skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till folkmängden näst största stad. Under 1860-talet växte Malmö dock om Norrköping och knep tredjeplatsen. Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och 1830 stod staden för 70 procent av Sveriges klädestillverkning. På 1990-talet drabbades Norrköpings svårt av industrinedläggningar och arbetslöshet. Problemen tynger ännu staden.

Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om