Kommunstyrelsen fick på måndagen presenterat för sig budgetförutsättningar för de kommande fyra åren 2019-2022.
Det osäkra politiska läget på riksnivå gör att det inte går att räkna in de satsningar som aviserats av S- och MP-regeringen. Att det saknas besked om dessa pengar gör budgetarbetet besvärligare.
Utgångsläget för årets budgetarbete, inklusive verksamheternas äskande, visar nu på ett åtgärdsbehov på 284 miljoner kronor.
Kort sagt: när alla nämnder äskat vad de behöver eller vill ha inför 2019 saknas det drygt 280 miljoner kronor.
– Eftersom det fortfarande råder ett osäkert politiska läge på riksnivå kan vi inte räkna in de satsningar som S- och MP-regeringen tidigare aviserat. Därför blir nämndernas åtgärdsbehov inför 2019 större än vad vi tidigare hade räknat med. Budgetläget var redan tidigare allvarligt och vi behöver arbeta långsiktigt med att minska kostnadsnivån, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Skulle det visa sig att aviserade satsningar ändå genomförs kommer dessa pengar att tillföras nämnderna i ett nytt budgetbeslut.
– Det vi har med i det som vi brukar kalla råbalans är det som nämnderna har skickat in i budgetprocessen. Då är även äskanden som kan röra kvalitet med. Vi har inte värderat vad det här består i, det är den politiska processen sedan. Men allting är med som nämnderna har signalerat att det här skulle vi behöva på grund av att vi ökar i volym, eller det här skulle vi vilja satsa på, eller det här behöver vi göra för att utveckla kvaliteten, säger ekonomidirektör Petter Skill.
– Det är den ena delen. Sedan har vi med de senaste förutsättningarna när det gäller intäktsprognoser från skattehållet och bidragshållet, utifrån SKL:s senaste rapporter.
Varje år brukar det vara en obalans i vad man vill genomföra och de medel som står till förfogande, säger Petter Skill.
– Det som är lite skillnad den här gången och som gäller under en ganska lång tid framöver har att göra med det som man har diskuterat i många år och som varit i media på riksplanet också: den demografiska försörjningsbördan.
Det blir allt fler unga och allt fler äldre, i förhållande till befolkning i arbetsför ålder, vilket gör finansieringen mycket svårare.
– Budskapet är att vi går in i en period som kommer att vara väldigt tuff, och det är inte bara ett Norrköpingsproblem, utan det är ett Sverigeproblem, som har att göra med den demografiska försörjningsbördan.