Enligt lagen om penningtvätt är aktörer på finansmarknaden, som till exempel banker, försäkringsbolag och finansinstitut skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen.
Vid misstänkt penningtvätt har polisen möjlighet att frysa tillgångar på till exempel bankkonton, genom ett så kallat dispositionsförbud. Förra året frystes tillgångar till ett sammanlagt värde av över 245 miljoner kronor, en kraftig ökning jämfört med året före då 168 miljoner belades med dispositionsförbud.
Drivkraften bakom en stor del av brottsligheten är makt och pengar. Polisen jobbar allt mer med att ta bort incitamenten för att begå brott, det vill säga den ekonomiska vinningen, brottsvinsterna, och möjligheterna att tvätta pengar.
– Att polisen jobbar tydligare mot brottsvinsterna kan både direkt och på längre sikt försvaga de kriminella grupperingarna. Genom att vi förra året kunde frysa 245 miljoner kronor har vi förhindrat att stora summor hamnar i de kriminellas händer, säger Linda H Staaf, chef för Noas underrättelseenhet, i ett pressmeddelande.
Även i den myndighetsgemensamma satsningen är arbetet delvis riktat också mot de kriminella aktörernas närstående.
– Pengar som betalas ut från staten måste gå till de som har rätt till bidrag, det är viktigt att samhället i stort sätter gränser och inte tillåter felaktiga utbetalningar av bidrag till familjemedlemmar som försörjer gärningsmännen, säger Linda H Staaf.