TT har varit i kontakt med flera myndigheter och organisationer som stöttar personer som utsätts för hedersvåld. Bilden de ger är samstämmig – allt fler söker hjälp.
– Det är en klar höjning. Sedan 2015 har antalet nya ungdomar som söker hjälp hos oss ökat med 50 procent, säger Dilek Baladiz, enhetschef på Origo, ett resurscentrum mot hedersförtryck i Stockholm.
Tolkningarna går isär när det gäller orsaken till ökningen. Dilek Baladiz tror att det framför allt handlar om en ökad medvetenhet.
– Fler har de här glasögonen på sig. Man ser signaler, vågar ställa frågor och börjar agera mer. Det kan också vara så att det är fler ungdomar i dag som faktiskt inte längre finner sig i förtrycket, säger Dilek Baladiz.
Sara Mohammad på Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) tror däremot att fler verkligen utsätts, och hon tycker sig också se att våldet blir alltmer utstuderat.
– Gärningsmän är tydligare med symboliska tecken som ska visa att ”det här handlar om min heder och din skam”.
Ett exempel är ett hedersmord i Årsta i Stockholm där mannen stympade kvinnans ansikte.
– Han skar av näsan, läpparna och öronen. Det har inom hederskulturen symbolisk betydelse. Att man skär av öronen betyder exempelvis att man inte har lyssnat på normer och värderingar.
Organisationerna vittnar också om att förtrycket trappats upp, framför allt i de segregerade förorterna.
– I vissa områden är förtrycket påtagligt. Ju fler landsmän i ett område, desto starkare påtryckningar är det att man lever enligt hedersnormerna och desto fler vakande ögon. Det kan inte vara lätt för ungdomarna som lever där att ha vakande ögon på sig, se sig om över axeln och försöka undvika att hamna i centrum för ryktesspridningar, säger Dilek Baladiz.
Hur många som lever under hedersförtryck i Sverige är det ingen som vet. Enligt forskning från Stockholms universitet kan var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar vara drabbad. Mörkertalet tros samtidigt vara stort.
Det behövs betydligt många fler som arbetar förebyggande mot hedersnormer, anser Dilek Baladiz.
– Hur når vi föräldrar och arbetar med familjer i ett tidigare skede, så de står emot grupptrycket med barnets bästa i fokus? Hur ska man arbeta med förövare i en hederskontext, vilka metoder och strategier fungerar? Där är det ett stort vakuum i dag.
Sara Mohammad framhåller att brott med hedersförtecken också måste ha straff som känns.
– Syftet måste vara en avskräckande effekt, att potentiella förövare tvingas tänka över konsekvenserna och ser att man inte kan begå dessa brott i lugn och ro. I nästa steg kan vi gå vidare och försöka förändra värderingar, säger hon. (TT)