Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Vi accepterar inte längre könsord och hot"

Antalet hot- och våldsincidenter på landets anstalter har ökat med 18 procent hittills i år, jämfört med helåret 2019. Samtidigt har incidenterna på landets häkten minskat något. Men Norrköpings skiljer sig från mängden: Här har häktesvåldet ökat.

Tony Bertlin är tillförordnad chef på häktet i Norrköping och han tror på en annan förklaring till ökningen av hot och våld på häktet här.

Tony Bertlin är tillförordnad chef på häktet i Norrköping och han tror på en annan förklaring till ökningen av hot och våld på häktet här.

Foto: Sören Boström/arkiv

Brott & Straff2020-12-07 15:00

En ökning från 9 till 25 anmälningar 2019-2020, visar statistik från Kriminalvården som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt. 

Tony Bertlin är tillförordnad chef på häktet i Norrköping och han tror på en annan förklaring till ökningen av hot och våld på häktet här. Nämligen att man inte längre accepterar könsord och hot.

– Ledningsgruppen har prioriterat de här anmälningsfrågorna och använder statistik för att kunna se avvikelser som pågår, men just det här uppsvinget handlar till största del om att vi har pratat om att vi ska skriva anmälningar och bli bättre på att rapportera hur klienter uttrycker sig.

Det kan röra sig om verbala utfall, också med hot.

– Vi har blivit bättre på att inte låta vissa saker rinna mellan fingrarna när det gäller könsord och svordomar, men när det gäller hot som att någon säger att de vet var vi bor eller att vi ses utanför, då polisanmäler vi alltid, säger Tony Bertlin

Enligt Maria Lindström, enhetschef på säkerhetsavdelningen, är våldstrenden på anstalterna relaterad till att myndigheten har fått fler intagna. 

– Vi är i en pressad situation där vi har ett extremt högt beläggningsläge. Så ökningen är i princip i paritet med klientökningen, säger hon till Siren.

Störst ökning av hot och våld har rapporterats på högsäkerhetsanstalten Kumla med 67 procent fler incidenter än i fjol. 

– Vi ser en ökning i missnöjesyttringar och mindre allvarliga incidenter, det som vi kallar ordningsstörningar. Så som vi tolkar det beror det på att det blir mer skav när det är fler intagna på mindre yta, säger hon. Pandemirestriktioner, med indragna besök och uteblivna permissioner, påverkar också miljön för de intagna. Men trots hög beläggning och covid-19-hanteringen ser Kriminalvården ingen ökning av allvarliga hot- och våldsincidenter, menar Maria Lindström. 

På de flesta av landets häkten har dessutom färre incidenter rapporterats in det gångna året, med en elvaprocentig minskning jämfört med 2019. Men där är situationen en annan för de intagna. 

– En rätt stor andel av våra häktade sitter med restriktioner. Det betyder att man inte får träffa några andra intagna. Därför tror jag att vi inte har haft samma ökning på häkten, säger Kriminalvårdens Maria Lindström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!