På onsdagsmorgonen briserade en sprängladdning i en brevlåda i ett flerbostadshus i Hageby. Meningen var med största sannolikhet att bomben skulle brisera innanför brevinkastet hemma hos den man som nyligen avtjänat ett fängelsestraff för ett brott han begick tillsammans med en av de två män, den utpekade ledaren för det kriminella nätverket No Surrender, som sköts till döds i Norrköping i början av december.
Men bomben kastades in i fel brevinkast och exploderade i stället hos grannarna, ett äldre par som dock inte ska ha skadats fysiskt.
Det tilltänkta offret klarade sig också oskadd. Dessutom kan han ansöka om skyddad identitet. Det kan i och för sig vem som helst ansöka om hos Skatteverket, men det är polisen som ska yttra sig och de gör en noggrann utredning.
– Generellt kan ett offer i den här situationen få en skyddad identitet, säger man från polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet i Östergötland.
Det finns tre nivåer av skydd. Första nivån innebär att personen får en sekretessmarkering, vilket innebär att myndigheter alltid måste sekretesspröva handlingar innan de lämnas ut från myndigheten.
Nivå två är så kallad kvarskrivning och innebär att personen flyttas till en hemlig adress men står kvar som skriven på sin gamla adress.
Nivå tre innebär att personen får nytt namn och nytt personnummer.
Vad händer om den här personen begår ett nytt grovt brott efter att ha fått en skyddad identitet, blir personen av med sitt skydd då?
– Personen får behålla sitt skydd eftersom det finns beslut på det, men sedan kan det ju innebära olika förändringar i det övriga skyddet beroende på hur det ser ut.
Om man till exempel har personskydd i form av en livvakt så kan man bli av med det skyddet?
– Det skulle man, men polisen hämtar först in underrättelseuppgifter och gör en bedömning innan ett nytt beslut tas.
Tobias Wijk, verksamhetsansvarig på Skatteverket menar att grunden för att få skyddade personuppgifter är att man utsatts för ett konkret hot eller att det finns en hotbild.
– Beslutet omprövas sedan vartannat år, men när det gäller avhoppare eller x-kriminella är det svårt att få full effekt eftersom man måste vara extra försiktig med att exponera sig.
14 000 personer i Sverige har nu någon form av skyddade personuppgifter. På tio år har den siffran i det närmaste fördubblats.