Har någon som helst antikvarisk, teknikhistorisk eller byggnadsvårdande kompetens fått vara med och titta på bron, eller har det bara gjorts med "moderna glasögon"? undrar han.
Om ingen antikvarisk kompetens varit med kan de två tidigare bedömningarna lika gärna läggas åt sidan tills sådan kompetens har konsulterats, tycker Martin Nyberg.
Har det funnits med i bilden när ni bedömt Femöresbron?
– Nej, det har det inte gjort. Bedömningen var att den var så pass urdålig att det inte gick att göra något åt den, säger Karin Jonsson (C), ordförande i tekniska nämnden.
Kring en så gammal bro kanske man skulle ha tagit med det här i bedömningen också?
– Ja, det är nog ingen som har tänkt på. Vi har bara tittat på det faktum hur bron ser ut. Bedömningen var att den var slut. Det var så pass sönderrostat allting.
– Det vi har resonerat om är att vi ska ta kontakt med stadsantikvarie Hanna Domfors, säger Karin Jonsson, för att höra vad man ska tänka på om man ska göra en ny bro, hur man får använda den gamla arkitektens ritningar.
I ett mejl till kommunen skriver Martin Nyberg:
"Ska man gå på uppgifterna i tidningarna verkar det uppenbart att man bara frågat de vanliga ingenjörsfirmorna som inte begriper skvatt om antikvariska metoder och traditionella metoder som varmnitning av stål. Det finns ju tvåhundraåriga broar i nitat stål i Storbritannien, och en stor del av Londons 150-åriga tunnelbana består av tuber av varmnitat stål i betydligt svårare korrosiva förhållanden än vår i sammanhanget blygsamt gamla, något yngre, bro. Det kan väl inte vara bara i Norrköping som man inte "kan" bevara historiska byggnader i stål?"
"Mitt förslag är att kontakta två helt andra instanser för att få en teknikhistoriskt kompetent och antikvarisk bedömning av Femöresbron: Göta kanalbolag, och den samlade ideella kompetensen hos Sveriges alla arbetslivsmuseer via Arbetets museum", skriver Martin Nyberg och framhåller att kanalbolaget har erfarenhet av att underhålla tvåhundraåriga stålkonstruktioner.
Då kanalbolaget är statligt och arbetslivsmuseerna ideella bör det bli billigt att fråga dem om råd, menar han.
– Vi får väl titta på det, säger Karin Jonsson som när Folkbladet hör av sig ännu inte läst Nybergs mejl.
– Jag kan inte svara på vad som är möjligt eller inte, säger hon och menar att det har med kostnader att göra vad som är rimligt eller inte rimligt.