300 poäng i bowling är - kan man säga - ungefär som golfens hole-in-one. Skillnaden är att för att få 300 poäng så krävs det 12 strikes i rad. Vilket betyder att spelaren ska slå ner alla käglor med ett klot vid varje försök i en och samma match. På O´Learys i Finspång häromkvällen träffade jag Anita Karlsson. Hon har fått 300 poäng en gång.
”Äsch”, det är väl inget att tala om tyckte Anita Karlsson. Hon gick på sin höjd med på att hon var ”rätt bra på bowling” en gång i tiden.
När Anita gick i grundskolan runt 1975 fanns det ett ämne som hette ”Fritt valt arbete”. Eleverna fick välja bland olika aktiviteter på de där timmarna. Anita Karlsson valde bowling. Och sen var hon fast.
”Jag vet inte riktigt hur det kom sig men jag tyckte det var jättekul och det gick ganska bra för mig rätt snabbt”, berättade Anita.
På den här tiden och ganska lång tid framåt var bowling stort i Finspång. Det fanns flera klubbar och som mest var det 11-12 lag från Finspång som deltog i seriespel på olika nivåer. Damerna var till och med uppe och vände i högsta serien vid ett par tillfällen. Då varje lag består av 8 spelare plus en reserv så förstår man att det var ett stort bowlingintresse på orten under de åren.
”När jag började spela bowling var hallen i samma hus som gamla badhuset i Finspång. Där fanns banorna och där hade vi klubblokaler och fik och där hängde vi bowlare med varandra även när man själv inte hade match eller träning. Den där gamla bowlinghallen blev som ett andra hem och de allra flesta kompisar jag har än idag är nog bowlingspelare och maken spelar bowling och tja; kort sagt det mesta i livet handlar om bowling för mig”, sa Anita Karlsson och log lite snett.
Där det gamla badhuset/bowlinghallen låg finns sedan 2012 Siemens nyaste kontorshus som kallas för Dalen eftersom det är byggt just i kvarteret Dalen. För tio år sedan flyttade bowlingen upp till O´Learys i den nybyggda bad - och sportanläggningen på Grosvad i Finspång. Här spelar BK Vallonen och damklubben BK Femme sina hemmamatcher, här spelas ”Bowlingligan”, en korpliknande tävling mellan tvåmannalag och här spelas inte minst det som Anita kallar för ”partybowling”.
Anita Karlsson är ordförande i BK Vallonen och hon är kassör i BK Femme. Hon jobbar också med bowlingen på O´Learys. Och hon spelar med sitt lag i division tre. Vilket är den lägsta serien.
”Vi åker lite upp och ner mellan tvåan och trean. För att kunna klara att hålla igång två lag så har vi numera tillåtelse att spela damer och herrar i samma lag och det är även möjligt att spela i mer än ett lag. Vilket är helt nödvändigt för oss eftersom det krävs 18 spelare för de två lagen och då vi bara är 17 licensierade spelare i klubbarna”, sa Anita.
Hon skulle bli jätteglad om klubbarna kunde få lite fler medlemmar. Bowlandet i sig är ju mer omfattande än på mycket länge. Partybowlandet har fått ett uppsving genom att krogar som till exempel O´Learys och Harrys driver flera bowlingbanor. I Bowlingligan på O´Learys spelar mellan 14-18 lag mot varandra en kväll i veckan.
”Många tycker det är kul med bowling men det här med att sköta föreningar, åka bort några helger då och då för att spela bortamatcher och att träna i sin klubb från och till; det tar kanske emot för många?”, funderade Anita Karlsson.
Bowling är enkelt på ett sätt. Den som vill spela för skojs skull kan hyra skor och använda hallens klot för en ganska billig penning. Bowling är också en svår och utmanande sport.
”Fast jag spelat i över fyrtio år, spelat i högsta serien med BK Eva i Norrköping och levt mitt liv omgiven av klot och käglor så går det aldrig att leva på gamla meriter. Varje klot du slår kräver sitt”, sa Anita Karlsson och gick om bytte om inför säsongens första klubbträning. Snart är det dags för höstens första match.
”Glöm nu inte att skriva att vi har kul och att vi gärna vill ha nya medlemmar”, sa hon när vi skildes åt.
Ingen fara. Det glömmer jag inte.