Många minns hösten 2015 då en stor ström av asylsökande anlände till Sverige vilket sedan ledde till en åtstramning från regeringen. Dock var tillströmningen ganska avsevärd redan innan den tidpunkten: det kom nära 300 000 asylsökande mellan 2014 och 2017. Under denna period mottog Sveriges kommuner 235 000 nyanlända som fått uppehållstillstånd och detta har slagit väldigt olika mellan kommunerna eftersom många av de nyanlända då sökte sig till redan invandringstäta kommuner – som till exempel Norrköping.
Detta ledde fram till bosättningslagen 2016 där staten fick rätt att anvisa nyanlända till kommuner som inte haft så högt valdeltagande. Denna lag har haft effekt vilket Nyhetsbyrån Siren visar i sin valgranskning Kommunbarometern.
– Bosättningslagen innebar en dramatisk ökning av mottagandet för många kommuner. En del hade inte beredskapen som behövdes och har varit tvungna att bygga upp den, säger Jonas Doll, expert på bosättningsfrågor på Migrationsverket till Nyhetsbyrån Siren.
Tittar man på Östergötlands län kan siffrorna förvåna en del när det gäller mottagandeandelen sedan 2014. Toppar gör Söderköping med ett sammanlagt mottagande under perioden med 187 personer vilket innebär en procentuell ökning sedan 2014 på 172 procent. Det har inte varit helt lätt för den lilla kommunen att klara av denna ökning.
– Det har inte varit utan ansträngning när det gäller att hitta bostäder, vi har ju också haft en tillströmning av ensamkommande under denna period varav vissa blev äldre än 18 och skulle ut i eget boende, säger Yvonne Persson (M), kommunalråd.
– Dessutom har det varit svårt att planera vilken typ av bostäder det skulle handla om eftersom vi inte vetat om det skulle handla om ensamstående eller familjer.
När det gäller de anvisade nyanlända har kommunen alltså haft svårt att hitta bostäder – inte minst för de 60 anvisade för 2017.
– Vi kunde inte lösa det på annat sätt än att öppna upp det tidigare äldreboendet Stenbrinken i S:t Anna för nyanlända. Men det var inte en bra lösning: det ligger för långt ifrån centralorten vilket gjort det svårt med att söka jobb och för integrationen, därför fick vi sätta in en specialbuss för att underlätta. Men enligt vad jag vet är Stenbrinken tömd nu, antingen har de hittat bostäder själva eller annars har vi hittat åt dem, säger Yvonne Persson.
Bedömningen är dock att det kommer att behövas fler bostäder de kommande åren – för 2018 är antalet anvisade till Söderköping 42.
– Vi bedömer att det kommer att krävas 20 till 30 bostäder för personer med en svag ställning på boendemarknaden, på något sätt löser det sig ju i slutändan. Nu byggs ju lägenheter exempelvis på Vikingavallen och det kan leda till flyttkedjor som gör att andra bostäder blir lediga, säger Yvonne Persson som hoppas att man kan komma igång med ändå mer byggnation av bostäder.
– Men viktigt för oss är att vi inte bygger kategoriboenden utan ska ha blandade områden med blandade upplåtelseformer, det är det bästa från lla håll. Söderköping är inte en ort som har någon större segregation och vi ska inte bygga in sådan heller.
När det gäller Norrköping har bosättningslagen inneburit ett mindre mottagande: från 2016 års toppnotering på 1395 mottagna gick den siffran ner till 856 för 2017 – sedan 2014 har mottagandet minskat i Norrköping med -8 procent.
Under samma period (2014-2017) har arbetslösheten bland utrikes födda ökat väsentligt – i vissa kommuner mer än andra. I Norrköping har andelen arbetslösa i denna grupp ökat från 31 till 33,6 procent medan Söderköping också sett en ökning men från en lägre nivå: 12,3 till 16,1 procent. Värre är det dock i Valdemarsvik där arbetslösheten bland utrikes födda 2017 var uppe i hela 54,1 procent.
– Att få ett jobb är jätteviktigt för integrationen. Det påverkar nyanländas välbefinnande och hälsa, samtidigt som den stärker deras identitet, ekonomiska status och rörlighet, säger Andrea Spehar, migrationsforskare på Göteborgs universitet till Nyhetsbyrån Siren.