Pengarna tas av förra årets överskott som blivit större än det preliminära bokslutet visade.
Det beskedet ger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
Kommunen går drygt 171 miljoner kronor plus – mot tidigare preliminära 115 miljoner – utöver planerat överskott på 158 miljoner kronor för 2017.
Den styrande Kvartetten lägger nu sitt förslag till hur de 171,7 miljonerna ska användas.
50 miljoner går till kommunstyrelsens reserv för oförutsedda händelser under 2018. 26 miljoner går till utbildningsnämnden för omställningskostnader inom skolan. 35 miljoner kronor går till de lokalkostnader som uppmärksammades i höstas: renovering, paviljonger och Smedbyskolan.
Forskningsfonden förstärks med fem miljoner, 0,7 miljoner avsätts till personalaktivitet och 25 miljoner går till arbetsmarknadsåtgärder.
– Vi lever i en spännande tid, men också dramatisk tid, säger Lars Stjernkvist och talar om omvärldens påverkan på kommunen och om vikten av att ha marginaler.
– Mot den bakgrunden är det väldigt bra att vi nu återigen kan redovisa ett bokslut där vi har ett plus.
Det planerade överskottet på 158 miljoner går till pensioner, investeringar kring Ostlänken, och den sociala investeringsfonden.
Läs mer: Preliminärt bokslut för 2017
Utöver det har nämnderna, trots utbildningsnämndens underskott, gått 77,7 miljoner plus. Tillsammans med skatter och övrigt blir det totalt 171,7 miljoner varav en stor del nu ska användas till engångsinsatser.
– Generellt sett kan man säga att det är ett väldigt starkt bokslut, även i år, säger ekonomidirektör Petter Skill.
Det är inte unikt för Norrköping, hela kommunsektorn, med många växande kommuner, går bra.
– Samtidigt väntar ett tufft läge framåt, säger Petter Skill och talar om demografin: fler barn och fler äldre.
– Norrköping tillhör numera de kommuner som växer. Dessutom är vi nu inne i slutförhandlingar med Trafikverket om Ostlänken, säger Lars Stjernkvist.
Han visar på tre år i rad med överskott utöver budget. Men också han talar om mörka moln: den demografiska profilen, där förvärvsarbetande trängs från två håll, från ökat antal äldre, och ett antal år som väntar framöver då kraven på utbyggd förskola och skola också ökar.
Under de senaste fyra åren har Kvartetten tillfört skolan totalt 136,6 miljoner kronor utöver förstärkningar för ökade volymer och löner.
Utbildningsnämndens underskott på 50 miljoner beror på att behov av särskilt stöd ökat kraftigt, samtidigt som även lokalkostnaderna ökat.
Utöver de 20 miljoner som Kvartetten redan skjutit till utöver budget föreslår man nu att utbildningsnämnden får ytterligare 26 miljoner.
– Det handlar om att skolan ska få möjligheter att förändra och anpassa organisationen på ett sådant sätt att man kan ge barn och ungdomar ett bra stöd framöver. Men för att kunna göra det i lugn och ro, för att kunna bygga en organisation som är långsiktigt hållbar, så skjuter vi till de här pengarna för att man inte ska behöva varsla eller göra andra väldigt drastiska åtgärder för att få balans i ekonomin.
Pengarna kommer efter dialog med utbildningskontoret. Det handlar om både lokalkostnader och om hur man långsiktigt ska säkra stödet till barn i behov av extra stöd. Bland annat tittar man på de avvecklade resursgrupperna.