Denna dag, en varm sommardag i slutet av 1950-talet, färdades två damer i färjan över Göta kanal. Den flatbottnade farkosten roddes långsamt och säkert av den vane färjkarlen och med all säkerhet hade ett besök gjorts uppe på Ramunderberget, vid Serveringsvillan. Däruppe hade sedan slutet av 1800-talet bedrivits servering i Söderköpings brunns regi och häruppe kunde man njuta av både gott kaffe och därtill trevlig musik. Denna företeelse var snart ett minne blott, tiderna förändras ju, och det skulle inte dröja så värst många år innan både färjetrafiken och musiken i berget var borta. Om det var turistbåtar på kanalen då, undrar du säkert? Nja, någon enstaka båt med turister tog sig säkert hit men passagerarbåtarna från Göteborg till Stockholm t/r stod nog för den största trafiken vad det gällde turister. Och dom turisterna såg nog inte så mycket av Söderköping då dessa båtar inte behagade stanna här ty tiden var knapp och turlistan måste följas. Grabbarna har säkert sommarlov och var gör pojkar i den åldern under sin långa sommarledighet då? "Vi leker i skogen; indianer och cowboys, kurragömma och vi bygger kojor" svarar den ene gossen. Dom berättar också att badar gör man i kanalen. På ett av caféerna sitter de större ungdomarna detta år och lyssnar på jukeboxens senaste plattor: Connie Francis: Lipstick on your collar, Cliff Rickards:
Living doll, Lasse Lönndal, Lill-Babs, Buddy Holly och naturligtvis The King: Elvis Presley! Och på TV kommer den kommande vintern detta år ett program som kommer att trollbinda de som har haft råd att köpa en sådan apparat nämligen Bröderna Cartwrights Bonanza. Och sommarlovet hade precis börjat och äventyren skulle bli många denna sommar för pojkarna på bänkarna vid Göta kanal.