"Va gör ni dänna nere på gårn?" Ett fönster står öppet på den andra våningen i det ståtliga Tingshuset och en man i mössa med skärm ser nyfiket på oss. Det visar sig vara vaktmästaren som har tagit sig en nypa luft efter några av förmiddagens domstolsärenden. Efter att förklarat vårt ärende att det gäller vykortsfotografering så kommer herr Åström, som herrn heter, ner och berättar lite för oss om Tingshuset. Det visar sig att dagens förhandlingar bland annat har handlat om tjuvfiske i ån, stöld av pilsner i Hotell Fenix och framförandet av velocipedåkning utan lyse. De tre målen ut-
mynnade i bötesstraff naturligtvis.
Det berättas också för oss att huset byggdes 1902 och är säte för Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds härader. "Ätter junimötets eskapader då ska ni vete att dä kan va trångt här inne i tingsalen!" Och det har vi hört talas om minsann, skärgårdsgrabbarna och även tillresta Norrköpingsynglingar gör sig till förstås och vill gärna briljera inför Sörpingsflickorna och det tycker inte stadspojkarna om! Rejäla slagsmål kan det bli men sällan att någon slår en liggande person! Men lite för djupt tittande i buteljen gör ju att kurran i rådhuset väntar och därefter kan i värsta fall ett besök på Tingshuset vänta.
Vårt tingshus hade sina sista förhandlingar i början av 1970-talet och har under åren kraftigt förfallit. Men nu, ser jag vid en promenad längs Göta kanal, att en renovering är på gång. Bravo, säger jag och säkert många med mig, visst skall väl sådana här byggnader bevaras och har det stått här i över ett hundra år så skall det säkert finnas kvar här om ytterligare hundra! Kortet skrevs den 6 september 1905 och mottagare var Ellen Eriksson i Norrköping, på Luntgatan 4 närmare bestämt. Avsändaren hette Hjalmar.