Veckans bild visar ångbåten Primus vid Söderköpings sluss och jag bedömer att fotografiet togs någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ser tunnorna som mycket troligt innehåller den rena sprit som skall fraktas till Rehnbergs nere vid Rådhustorget för att där smaksättas till olika drycker; punsch, likörer och naturligtvis det så populära Sädesbrännvinet som sedan skickas över hela Sverige och även går på export utomlands. Vid denna tid har ej elektriciteten infunnit sig i vår stad, det dröjer till år 1903 då de första lamporna tänds i affärer och i ett och annat hem. Vattnet hämtas bl.a. i
källan vid Ramunderberget och bärs, eller med hjälp av häst och vagn, fraktas dit där behovet finns. Sådana här bilder sätter naturligtvis min fantasi på högvarv och jag funderar på vad dom här karlarna närmast kameran pratar om. Vi lyssnar: " Tänk såna maskiner di har hittat på som kan ta fölk å fä runtom hele Sverige å Norge!" Dessa två länder är ju vid denna tid en union med gemensam flagga."Ja, å tåg har vi fått mä, te stan kan en fare i ett nafs, Herta i granngårn åkte dit i förre vecka, dä gick i tjugo kilometern i timman"! Tåget har sedan år 1893 gått mellan våra städer och naturligtvis har mycket förändrats med besökare från när och fjärran. Det dröjer ännu några år innan stadens invånare kan se, och höra den första bilen, vilken sensation! Karlarna resonerar:" En undrer just hur en sån däringa automobil låter, ja läste i Söderköpings
posten att dä lär skramle åtskilligt när di kommer på väga". Så där kanske samtalet gick, vad vet jag, men nog måste den tidens uppfinningar ha varit enorma att få vara med om. Och snart kom telefonen, grammofonen, radion, televisionsapparaten och människor på månen. Men här, vid slussen i Söderköping gick livet sin gilla gång, ganska ovisst om framtiden. "Ska du följe med neråt hotellet, jag bjur på en lageröl"? "En tacker"
svarar den bekante och båten stävar snart vidare på kanalen.