Gökotta i Ramunder

Året var 1919 och som tur var skrev någon på baksidan av kortet: ”Gökotta i Ramunder 14 maj 1919,” så därför råder det ingen tvekan. Att gå på gökotta runt Kristi himmelsfärdshelgen var vid denna tid en populär tilldragelse. Det var främst nykterhetsrörelsen som bjöd in till en stunds rekreation i skog och mark, främst då att höra på göken förstås! Enligt folktron kunde denne fågel spå framtiden också; minns Evert Taubes ord i visan : Vals i gökottan ”: västergök är bästergök, östergöken är en tröstergök, södergöken han är dödergök och norrgök en torr och tråkig gök! Dessa upplysningar tror jag minsann att herr Taube hade läst i någon av Bellmans skrifter, dom finns där nedskrivna redan på 1700-talet! I alla fall, här har traktens ungdomar samlats för att helt enkelt uppleva det som människan i urminnes tider längtat efter ;våren och den hägrande sommarens ankomst! I stugorna fanns en och annan grammofon med tillhörande skivor s.k. stenkakor. Det dröjer ännu några år innan radion startar sina sändningar så sången och musiken får man skapa själv. Två fiolspelemän anförde här några populära sånger: Vi går över daggstänkta berg fallera och den härligt medryckande: Röda stugor tåga vi förbi! Kaffet kokades på en öppen eld och stora mängder gick åt i den arla morgonstunden, detta bevittnar ju storleken på kaffepannan! Nu undrar jag och kanske även du som läser detta vad ordet kaffegök kommer in i bilden? Kan det ha varit så att de som inte tillhörde någon nykterhetsförening också begav sig ut på gökotta och när morgonen var lite kylig så smakade det gott och värmande med en kopp kaffe och därtill något starkt d.v.s. en gök? Alla på bilden bär huvudbonad; halmhattar, stetsonhattar och någon keps för herrarna och slips eller fluga förstås! Vackra hattar bär damerna och de yngre grabbarna har skolmössorna på. Och göken han gal bortåt Tegelbruket! Ko Ko!