Vid förra veckans bild insmög sig ett fatalt fel, orsakat av den som skrev det det vill säga undertecknad.
Påstår där att jag befann mig i Mogata, det rätta skall naturligtvis vara Bottna!
Men som någon har sagt: för att det skall bli rätt måste man ibland göra fel!
Nog om det, vi har nu återvänt till Söderköping och vi ser här en stämningsfull bild över Göta kanal där bogsering sker tidigt 1900-tal. Solen håller på att gå ner denna sommarkväll och framkallar ett vackert färgspel på kanalens vatten.
Det är bogseraren ”Birger” med besättning som i säkert och sakta gemak assisterar en, som det verkar, tungt lastad skuta. Det kan vara byggnadsmaterial, järngods eller sten; detta får vi inget svar på. Frakttrafiken var ju vid dessa tider viktiga för vårt lands uppbyggnad och kanalen hade en oerhört viktig uppgift som fraktled. Detta plus ett antal passagerarbåtar som både dag-och nattid passerade vår stad bidrog ju till att pulsen höjdes sommartid med liv och rörelse vid kanalen och dess omnejd. På hotell och restauranger höjs resultaten på dagskassorna och på kaféer och andra utskänkningsställen syns nu, och hörs, människor från när och fjärran. Hade
någon kunnat anat då mån tro vilken turistmagnet kanalen skulle bli längre fram i historien?
Bogseraren Birger, med tung last, närmar sig nu Tegelbrukslussen där andra bogserare väntar med pråmlastat tegel från det närliggande bruket. Längre ned, vid Mem, väntar pråmar med ved på att bli bogserade inåt landet.
”Nog är det full fart allt”, upplyser skepparen ombord på Birger.
”I morgon går vi ner till Motala med en stor vedpråm, så nog har vi jobb!”
Och under några timmar denna undersköna sommarnatt lägger sig tystnaden längs stad, kanalen och slussar. Nya krafter behövs för morgondagens sysslor.