1:a maj för över 80 år sedan samlas en stor skara ynglingar och sex unga kvinnor vid järnvägsstationen i Söderköping. Färden skall strax gå till Norrköping där stora människomassor denna dag sluter upp bakom den tidens paroller. År 1890 firades för första gången arbetarnas internationella dag i Sverige den 1:a maj. I Stockholm deltog närmare 50 000 människor.
Arbetstiden var vid denna tidpunkt 10, ända upp till 20 timmar om dagen och urusla löner. De som förde kampen mot alla orättvisor riskerade både stryk, uppsägning, till och med fängelse.
1895 bildade typograferna i vår stad den första fackföreningen som snart följdes av målarna, plåtslagarna och garveriarbetarna. Dessa verksamheter var inte alltid riskfria och den som hade socialistiska åsikter kunde i värsta fall få avsked från sitt jobb! Söderköpings Arbetarekommun bildades den 23 oktober 1905 i en liten lokal på Ågatan. Den första demonstrationen skedde år 1944 och ända till 1958 kunde de Söderköpingsbor som ville se förändringar deltaga i tåget under fanorna till takten av musikkårens hoppfulla melodier som hör denna högtid till.
1981 kommer traditionen tillbaka och har sedan dess årligen återkommit. Vi tittar på bilden igen och jag ser på fanan att där står: Söderköpings Socialdemokratiska U-Klubb. Det
måste väl betyda ungdomsklubb? Alla är så prydligt klädda, alla ynglingar bär hatt, utom en som föredrar keps. Och så skolgossen längst fram, han är för ung för hatt än så skolmössan gäller ännu något år. De unga damerna bär dåtidens mode: långa kappor, knäppkängor och överst en stilig hatt! Förresten alla grabbarna har slips eller fluga och klockkedjan syns i västfickan, det var oerhört manligt på den tiden! Låt oss aldrig glömma dessa kämpar som i mångt och mycket såg till att dom flesta av oss har det bra. Själv går jag med i ledet, gör du?