Aldrig tråkigt 1918

Ordet tråkigt var nog inte ens uppfunnet så här i början av 1900-talet, 1918 närmare bestämt. För barn fanns hur mycket som helst att utforska, man lekte uppe på berget i bakgrunden och en sommardag som här på bilden erbjöd hur mycket som helst av upptäckarglädje. Visst var det fattigt i många hem med stora barnkullar och trångboddhet men livet kunde vara hur spännande som helst: titta på tågen nere vid stationen, ångbåtarna på Kanalen; särskilt dom med passagerare från alla håll och kanter i Sverige. Snart var det dags för junimötet och staden skulle fyllas med försäljare av allehanda ting t.om. av djur där borta på Kreatursvallen; musikanter, tivoli med allt från karuseller, slänggungor och lotterier. Denna sommar ett besök av ” Världens starkaste karl, vågar någon utmana?” som det gick att läsa på affischerna överallt i staden. ”Jag ska åt mormor med ena brökake som mor har bakat”, upplyser den lilla flickan vid den stensatta trottoaren. Den lille parveln då? Han ska till stationen och ”titte på brunnsgästerna", dom som kom idag med tåget. Och från ett fönster på Kastenhov hördes: ”Axel, ska du komme in å äte nu, maten är klar”. Och bakom planket gnäggade en häst.