Norrköping ligger traditionellt illa till när det gäller dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I ett uppmärksammat forskningsprojekt för drygt tio år sedan - Twincities - visades på stora skillnader - till Norrköpingsbornas nackdel - mellan Linköping och Norrköping. Linköpings universitet följde upp forskningsresultaten i en studie 2018. Då påvisades att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskat i båda städerna men att skillnaderna rentav ökat mellan städerna. I ett pressmeddelande (28/4 2018) sägs att idag är "dödligheten i hjärt-kärlssjukdom omkring 60 procent högre bland Norrköpingskvinnorna jämfört med kvinnorna i Linköping. (--) För männen har skillnaden också ökat något, till 38 procent högre hjärt-kärldödlighet i Norrköping. För tio år sedan var skillnaden 30 procent."
Nu kommer ny forskning från Hjärt-Lungfonden som manar Norrköpingsbor och alla andra till att vara extra försiktiga med sina hjärtan på julafton: "Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt i Sverige och hjärtat är extra utsatt på julafton, då antalet hjärtinfarkter ökar med närmare 40 procent", berättar Hjärt-Lungfonden i ett utskick till pressen.
Enligt fonden finns det spekulationer om det är till exempel överätande, för mycket alkohol, depression, ångest, slarv med mediciner eller begränsad tillgång till hälsovård som får hjärtinfarkterna att rusa i höjden på julafton. Forskare har därför samlat in data för samtliga hjärtinfarkter under julhelgerna 2018 och 2019 från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Personer med stabil kranskärlssjukdom som inte hade uppsökt sjukvården under julen utgjorde kontrollgrupp.
I pressutskicket från Hjärt-Lungfonden säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund att: "Sammantaget tycks stress och oro vara de viktigaste yttre faktorerna bakom det ökade antalet hjärtinfarkter under julen. Vi har inte funnit några belägg för att infarktpatienterna varit inblandade i fler konflikter och gräl under högtiden eller struntat i eventuell medicinering under dessa dagar. Längre resor, snöskottning eller ekonomiska bekymmer visade sig inte heller vara några uttalade triggers."
Pandemin har möjligen minskat riskerna för stress och oro i samband med julhögtiden. Hjärt-Lungfonden visar i en beställd undersökning från Sifo att en "tredjedel av svenskarna har känt sig mindre stressade inför julen 2020". Julefriden fick en boost av allt som ställdes in. För alla hjärtans skull får vi väl hoppas på att friden håller i sig även i år.