Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Den utvecklingen är tydlig bland utrikesfödda.
– I hela landet har andelen av den arbetsföra, utrikesfödda befolkningen med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent 2020. Den här utvecklingen ser vi även i Norrköping. År 2000 hade 65,6 procent av de utrikesfödda i åldern 20–64 år minst en gymnasieutbildning. År 2020 var det 70,1 procent, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.
Bland personer födda i Sverige i den aktuella åldersgruppen var motsvarande siffra 90,2 procent i Norrköping. Det här innebär att en lägre andel av de utrikesfödda än de inrikesfödda har minst en gymnasieutbildning. Så ser det numera ut i samtliga 290 kommuner, enligt den senaste statistiken som sträcker sig till och med 2020.
Samtidigt har andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning ökat i 159 kommuner sedan år 2000.
– Man kan se ett generationsskifte. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.
Statistiken är hämtad från SCB:s registerdata för integration, som tas fram på uppdrag av regeringen.