Hela bygget kostar 3,2 miljarder. Av det tar kommunen på sig 2,3 miljarder. Det statliga Trafikverket, som håller i hela Ostlänkenbygget, klarar sig undan med 900 miljoner kronor. Till detta ska läggas att kommunen också får en kostnad på 350 miljoner i byggherrekostnader. Ett avtal har nu skrivits mellan kommunen och Trafikverket och trots den stora skillnaden i kostnader är båda parter nöjda.
På torsdagsförmiddagen kallades till en gemensam presskonferens i solen utanför dagens resecentrum. Under ackompanjemang av trafikljus, spårvagnsgnissel och högtalarutrop ställde åtta personer från de två myndigheterna upp.
– Trafikverket ville bygga ut de nya spåren på markplanet. Det hade kostat 500 miljoner kronor. Men ett enigt kommunfullmäktige vill att den nya stationen får ett upphöjt läge för att kunna fortsätta exploatera Butängen och den norra delen av staden. Med en utbyggd station på marken hade de nya spåren vi skapat en barriär som stoppat en viktig utvidgning. Så även om notan är hög betalar den tillbaka sig med många nya intäkter för oss, sa kommunalrådet Olle Vikmång (S) och oppositionsrådet Sophia Jarl (M) med en mun.
En ovanlig upplevelse som förstärkte intrycket att politiker i alla läger tycker att detta är avgörande för stadens fortsatta tillväxt. Bygget av den nya snabbjärnvägen kommer att generera många jobb och när den är klar kommer Stockholm att bli en integrerad del av Norrköpings arbetsmarknad, som Olle Vikmång uttryckte det.
Hela beloppet på 2,7 miljarder kronor för kommunen kommer att belasta årets bokslut vilket ger ett kraftigt underskott. Men när intäkterna börjar ramla in från markförsäljning och ökade skatteintäkter ska utgifter och intäkter balansera på sikt, hävdar man.
Politikerna försäkrade att den ordinarie kommunala verksamheten inte kommer att belastas av detta. Däremot kan det uppstå andra händelser i samhället som påverkar vad kommunen har råd med. Båda lovade också att skatten inte behöver höjas eftersom kommunen har tagit höjd för den här investeringen.
Trafikverkets kostnader på 900 miljoner kan delas upp i två poster: de 500 man ändå skulle ha fått betala för sin lösning och sedan ytterligare 400 miljoner genom de nyttoeffekter som det upphöjda läget får också för staten, till exempel restidsvinster när snabbtågen går på ett eget plan.