Vindpark Långgrund är uppdelad i två områden med en bred passage emellan. Långgrund 1 ligger helt utanför Sörmlands kust medan Långgrund 2 till en tredjedel också berör Östergötlands territorialvatten. Några av kraftverken ska placeras drygt en mil utanför Arkö och Bergön och kommer att skymta vid horisonten.
Planerna presenterades redan för sex år sedan men en första samrådsrunda för två år sedan har gjort att planerna ändrats en del. 198 vindsnurror har minskats till 182. Av dem hamnar ungefär hälften i Långgrund 2, eller 92stycken. Höjden på snurrorna har minskats från 350 till 335 meter bland annat. Den totala ytan som behöver tas i anspråk har också minskats från 314 till 289 kvadratkilometer.
Det är företaget Svea Vind Offshore baserat i Gävle som står bakom planerna. De planerar också vindkraftparker utanför kusten i Gävle och i Hudiksvall men Vindpark långgrund är den klart största. Företagets tekniske chef och projektledaren Per Edström förklarar de ändrade planerna:
– Vi har fått in synpunkter från bland annat sjöfarten, naturvårdsverket och länsstyrelserna när det gäller placeringen av de två områdena. Det innebär att vi nu har gjort passagen mellan parkerna bredare. Detta för att de stora fartygen som angör hamnarna i Oxelösund och Norrköping ska kunna ta sig in utan att behöva köra mellan vindkraftsverken. Annars är det fullt möjligt för fritidsbåtar, fiskebåtar och fartyg att ta sig fram inne i parken eftersom kraftverken ligger på mellan en och två kilometers mellanrum men stora fartyg tycker att det skapar en osäkerhet, berättar han.
Företaget har låtit göra omfattande studier av fågellivet i hela exploateringsområdet. Man har bland annat GPS-märkt ett stort antal fåglar för att se var de häckar och var de hämtar sin mat.
– Efter det har vi minskat ytan på Långgrund 2 genom att ta bort en stor bit västerut. Vi upptäckte att det var ett viktigt område där alkorna hittar sin föda, säger Per Edström.
Höjden på kraftverken har minskats med 15 meter. Detta efter önskemål från flygplatserna i området.
En annan fråga som måste lösas innan verken kan tas i bruk är var kablarna som leder strömmen från havet in till land ska hamna. Här utreder man möjliga platser inom tre breda korridorer. Den kabel som planeras landa på östgötsk mark vill man placera vid Marviken eftersom här redan finns en färdig nätanslutningspunkt sedan oljekraftverket var i drift. Kablarna i sin tur kommer att få elen från vindkraftsnurrorna via en eller flera transformatorstationer som då måste bli havsbaserade eftersom de ska finnas i närheten av de elproducerande verken.
Under byggtiden kommer det bli stor aktivitet i området när allt ska komma på plats. Och företaget räknar med att ett stort antal anställda under den tiden kommer att rekryteras på plats. En beräkning visar att det kommer att behövas 95 årsarbeten innan verken kan tas i bruk. Därefter kommer också arbetskraft behövas för drift och underhåll av de två parkerna som beräknas kunna leverera el till nätet i 25 -35 år.
Per Edström förklarar vilken betydelse för Sveriges elförsörjning Vindpark Långgrund kan få:
– Idag konsumerar Sverige el motsvarande cirka 140 terawattimme per år. Långgrund kommer att producera cirka 13-14 terawattimmar per år det vill säga 10 procent av den totala förbrukningen i landet. Och runt omkring finns många stora och tunga industrier som direkt får nytta av att vi satsar i det här området.
Sen återstår att se om Svea Vind Offshore klarar de berörda kommunernas vetorätt vid vindkraftsetableringar. I Norrköpings översiktsplan är området i havet utanför Bråviken - Oxelösund utpekat som riksintresse för vindkraft. Men kommunen har ändå möjligheter att lägga in sitt veto för just de här planerna.
– Jag förstår syftet med att kommunerna har vetorätt men däremot har jag synpunkter på hur vetorätten är utformad. Idag innebär det att vi exploatörer har hunnit göra hela det dyrbara och omständliga förarbetet och i princip bara väntar på att få beslutet klubbat i Mark- och miljödomstolen. Då får kommunerna möjlighet att lägga sitt veto. Vi behöver få besked tidigare i processen. Och ett annat problem är att vi först kan ha fått ett ja men sedan blir det val och en ny majoritet säger nej. Den möjligheten behöver försvinna, menar Per Edström.