Domstolarna i Sverige betalade förra året ut mer än 3,3 miljarder kronor i ersättning till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Enligt ett pressmeddelande från Riksrevisionen visar deras granskning att hanteringen av dessa utbetalningar har stora brister.
Statens utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden motsvarar nära hälften av de samlade kostnaderna för Sveriges domstolar. De senaste tio åren har dessa utgifter ökat med nästan 90 procent, medan domstolarnas kostnader totalt ökade med en tredjedel.
Granskningen visar att det finns stora brister, framför allt när det gäller domstolarnas möjlighet att bedöma om de summor som betalas ut är rimliga.
– Hanteringen är utformad på ett sätt som ger mycket dåliga förutsättningar för en god intern kontroll. Det är något som försämrar möjligheterna att hushålla med statens medel, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
Delvis beror detta på att huvuddelen av de rättsliga biträdenas arbete genomförs under förundersökningen, då domstolen inte har tillräcklig insyn i arbetet för att kunna bedöma om ersättningsanspråken är rimliga.
– Hanteringen av ersättningen anses ofta vara den minst angelägna frågan i målet och något som domstolen behöver klara av snabbt, säger Per Dackenberg.
Eftersom tingsrätten inte har något budgetansvar för ersättningar till rättsliga biträden saknas ekonomiska incitament att öka kontrollen.