Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skräck för potatiskräfta – har haft det i mer än 50 år

Sedan 1968 har jordbruksverket stenkoll på Niclas Johanssons ägor i Skärblacka. Då för 54 år sen drabbades gården av potatiskräfta och nu måste han varje år svara i telefon när länsstyrelsen ringer och undrar hur det står till med kräftan. Och inget har hänt sen dess eftersom han inte odlar någon potatis.

Niclas Johansson i Skärblacka har haft potatiskräfta i över 50 år.

Niclas Johansson i Skärblacka har haft potatiskräfta i över 50 år.

Foto: Widar Andersson

Nyheter2022-09-02 06:45

En liten korrigering behöver göras. Niclas Johansson köpte jordbruket först 1994, innan dess var det den gamle ägaren som fick svara på länsstyrelsens frågor. 

Potatiskräfta är en av de mest fruktade potatissjukdomarna och omfattas av växtskyddslagstiftningen. Potatisen drabbas av en svamp som innebär att cellerna delar sig helt ohämmat precis som vid elakartade cancer. Potatisen förstörs och blir oätlig även om den inte är farlig att äta, vilket gör att många lantbrukare genom alla tider drabbats hårt när sjukdomen slagit till. Senast inträffade ett utbrott så sent som 2017 i den sydöstra delen av Sverige.

Svampens sporer kan ligga vilande i jorden under många år och det är därför myndigheterna beslutat att alla jordar som en gång drabbats av kräftan måste hållas under uppsikt och att jorden inte får spridas. Runt om i Sverige finns ett stort antal sådana områden men i Östergötland är det bara NIclas Johanssons ägor som länsstyrelsen håller under uppsikt.

– Det är därför vi fortsätter rutinen att höra av oss till markägaren en gång om året och fyller i ett formulär som sedan skickas till jordbruksverket. Om smittan finns kvar vet vi inte eftersom ingen analys har gjorts under den är femtio åren. Först när en sådan gjorts kan jorden friförklaras. Det är upp till markägaren att begära en sådan om han vill använda jorden till något annat än han gjort hittills., berättar Maria Weigl på länsstyrelsen.  

Så här står det bland annat i den senaste rapporten: "Ingen odling av potatis eller rotfrukter förekommer, ej heller odling av plantor som förs bort från området. Ingen jord lämnar brukningsenheten".

NIclas Johansson har inga planer på att begära någon analys för att se om smittan finns kvar.

– Jag måste själv bekosta analysen och jag har inga planer på att ändra användningen av jorden. Numera finns det dessutom resistenta potatissorter som kan odlas där om jag skulle vilja. Det årliga samtalet från länsstyrelsen är inte särskilt betungande tycker jag, säger han. 

Lite stillsamt kan man konstatera att det blir enormt mycket byråkrati år ut och år in för alla länsstyrelser och jordbruksverket som ska hålla koll på jordar där ibland inget har hänt på över 50 år.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!