"Våga se, våga fråga och våga agera". Ingela Junler och Gunilla Karlsson är instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa.
Sedan 2017 har kommunen haft utbildningar i första hjälpen till psykisk hälsa för de som arbetar med vuxna och inom äldreomsorgen. Under hösten startar kurser för de som möter barn och unga, i elevhälsan, på fritidsgårdar och inom socialtjänsten.
Dessutom har Norrköpings kommun antagit en ny regional strategi för suicidprevention. Utifrån den ska en lokal riktlinje för Norrköping nu tas fram. Viktigt inte minst i spåren av pandemin.
– Suicid är det yttersta uttrycket för psykisk ohälsa. I Sverige är det ungefär 1 500 personer per år som avslutar sitt eget liv och ett 50-tal av dem i Östergötland, säger Eva-Britt Sjöberg (KD), kommunalråd med ansvar för folkhälsofrågor.
Utifrån att göra insatser för att kunna minska det så togs det flera viktiga beslut vid kommunstyrelsen på måndagen, säger Sjöberg.
– Däribland en gemensam strategi för länet, en strategi för suicidprevention under perioden 2021 till 2025.
Flera aktörer har varit involverade i framtagandet av strategin: kommunerna, regionen, polisen, länsstyrelsen, räddningstjänsten, Svenska kyrkan och civilsamhället, genom den ideella organisationen Spes, Suicidprevention och efterlevandestöd.
Utifrån det ska varje organisation ta fram sin egen handlingsplan, så också Norrköpings kommun, något det också kommit in ett medborgarförslag om. En arbetsgrupp med representanter från alla kontor, såväl utbildningskontoret och socialen som samhällsbyggnadskontoret, ska arbeta med den lokala riktlinjen för suicidprevention, under ledning av folkhälsostrateg Sara Birgersson.
– Det görs en hel del redan, men vi behöver använda det vi har, samverka och se om vi kan nå ännu längre, säger Eva-Britt Sjöberg.
Samhällsbyggnadskontoret har en roll i att minska riskerna för självmord, genom stängsel vid järnväg och på broar, hotspots för suicid, säger Sara Birgersson.
Anhörig- och kunskapscenter har utbildning i suicidprevention för anhöriga, och skolpersonal har fått informationsmaterialet "Våga fråga". I november startar så utbildningen "Första hjälpen till psykisk hälsa" med inriktning ungdom, utifrån metoden Mental Health First Aid (MHFA). Kommunen har instruktörer inom sin egen organisation.
– Det handlar om att man ska få ökad kunskap om psykisk ohälsa. Det ska fungera lite som första hjälpen, att våga uppmärksamma och ställa de här frågorna som kan vara väldigt avgörande, och få kunskap om hur kan jag hänvisa vidare till rätt instanser om det krävs. Ibland kan det faktiskt räcka att bara prata om det också, att visa att jag är här och kan lyssna, säger Sara Birgersson.
Instruktörerna Ingela Junler, till vardags stödpedagog inom socialpsykiatrin, och Gunilla Karlsson, som jobbar på anhörig- och kunskapscenter, höll på tisdagen en kurs i Rosen, med inriktning vuxna, en kurs där flera deltagare arbetar som boendestödjare.
Ingela Junler och Gunilla Karlsson ser fram emot att ta sig an de som arbetar med unga, ett område som känns angeläget nu när psykisk ohälsa ökar bland unga.
Under utbildningen kommer instruktörerna att ta upp tecken och riskfaktorer, och hur man bemöter ungdomarna. Deltagarna får en handlingsplan som berättar hur man kan gå till väga. Och så kanske det viktigaste medskicket:
– Att våga se, våga fråga och våga agera – det är jätteviktigt, säger Ingela Junler.