Översvämningarna i västra Tyskland och Belgien har orsakat stor förödelse och hundratals dödsfall. I samband med naturkatastrofen har forskare riktat kritik mot bristfällig krisberedskap, särskilt i Tyskland.
Även i Sverige måste kommunerna vara beredda på att extremväder blir allt vanligare.
– Det är viktigt att alla kommuner ser över städerna så att man kan skydda befolkningen. Både liv och egendom kan gå till spillo om det blir kraftiga översvämningar, säger Berit Arheimer, chef för den hydrologiska forskningen på SMHI, till SVT.
Tio riskområden har pekats ut i Sverige, däribland Östgöta-Sörmlandsområdet som riskerar att drabbas av skred och översvämningar. Norrköping bedöms ha "betydande" översvämningsrisk.
I Norrköpings kommun har det gjorts en stor kartläggning av behovet av klimatanpassningar. Kommunalrådet Karin Jonsson (C) menar att kommunen ligger väl till i planeringsarbetet i jämförelse med andra kommuner.
– Vi ligger bland de främsta i Sverige. Det vi har ringat in mest är torka, vatten och översvämningar. Hur det påverkar allt från förskola och äldreboende till infrastruktur, säger hon.
I Åtvidaberg menar kommunalrådet Joakim Magnusson (C) att kommunen har kommit en bit på väg i klimatanpassningsarbetet.
– Jag har sett ett utkast till handlingsplan för klimatanpassning. När den blir beslutad är vi ett stort steg på väg. Sedan kommer vi att ha en utmaning inför varje budgettillfälle att göra vad vi kan både för att klimatanpassa och motverka klimatförändringarna så mycket som möjligt, säger Joakim Magnusson (C).
Även i Finspångs kommun jobbas det med klimatanpassning.
– Det ingår i det vanliga normala arbetet med detaljplaner och liknande. Jag bedömer att vi har relativt lätt att hantera det. Vi har förvisso vatten inne i tätorten men vi ligger väldigt högt över Östersjön. Det innebär att vi inte ska behöva bli blöta om fötterna i första hand, säger Hugo Andersson (C), kommunalråd i Finspångs kommun.
Däremot menar Hugo Andersson att Finspång kan drabbas av ökad nederbörd.
– 100-årsregn kan naturligtvis ställa till oreda på andra sätt. Det kan bli flöden som skär sönder vägar och gator, där finns mycket jobb kvar att göra.
Åtvidaberg ligger också på betryggande avstånd från havet, men det finns ändå risk för översvämningar i kommunen.
– Jag vet att vi har lite lågpunkter, både inne i Åtvidabergs tätort och i andra tätorter. Ökad nederbörd är en risk. Jag kan tänka mig att en del ledningar inte är tillräckligt dimensionerade om årsnederbörden ökar, säger Joakim Magnusson.
Ett varmare klimat ger även andra utmaningar, inte minst inom äldreomsorgen.
– Vi har ett särskilt boende, ett större komplex, där vi har fått komplettera med både solskydd och solfilm på glasen. När vi bygger nytt installerar vi nyare och effektivare ventilationssystem för att kunna behålla kylan.
Norrköping är en kustkommun, men Karin Jonsson ser inte havsnivåhöjningen som den största risken med ett förändrat klimat.
– Jag tror att de på västkusten är mer utsatta än vi är här, men vi får känna på det också. Att det kommer kraftiga regn får man räkna med. Det som är bebyggt i städerna är besvärligt. När man bygger nytt måste man tänka på att vara förberedd och ha fördröjningsmagasin. Likadant när vi bygger parker tänker vi på att klimatanpassa, säger hon.
Karin Jonsson berättar att det uppstod skador för cirka 300 miljoner kronor på fastigheter i Norrköping i samband med ett regnoväder för några år sedan.
– Det är enorma kostnader om det blir översvämningar, så det gäller verkligen att man tänker efter.
Innerstaden i Norrköping, där de flesta fastigheter är privatägda, är i nuläget inte anpassad till ett förändrat klimat.
– Problemet är att vi sitter fast i gamla byggnationer överallt. Huvudsaken är att man är medveten om det och kan göra rätt i framtiden.
Norrköping hanterar det varmare klimatet bland annat genom att se till att det finns träd och grönska i stadsmiljön.
– Vi har sett att det kan skilja tio grader mellan ett område i innerstan som har träd och grönska mot ett annat område som inte har det, säger Karin Jonsson.