Nu drygt fem år senare pratar han inte helt perfekt men fullt normal svenska. Han har en blandad heltidstjänst på ABF i Linköping och Portalen i Norrköping, där han är svensklärare och tolk i arabiska och spanska. Och han föreläser om att lyckas att komma in i samhället helt på egen hand. Inte vänta på att samhället ska göra något. Och på Portalen har man anammat hans idéer.
– Hur lär sig barn prata, frågar Said mig, när vi träffas på Portalen i Navestad. Han har precis hållit en av sina underhållande lektioner inför en grupp som redan är en bra bit på väg att lära sig svenska på Saids sätt. Och han fortsätter:
– Inte är det genom att lära sig grammatik! Barn lyssnar, de härmar och repeterar. Det är den metod jag också använder. Och vi måste börja direkt. Själv gick jag till ett språkcafé på ABF i Norrköping när jag just hade kommit hit. Då hörde jag två utländska studenter från universitetet som försökte hjälpa varandra med svenskan. Jag gick fram till dem och frågade på engelska "Can I help you?" Det var så det började. Utan att egentligen kunna någon svenska alls sa jag att vi skulle hjälpa varandra. "Hur många ord kan du? Jaha, och jag kan bara så här många." Och genast hade vi en kurs när vi kunde lära av varandra, säger Said med en sådan entusiasm att det är lätt att dras med.
Nästa gång de tre träffades hade studenterna med sig några kamrater och till slut var de en grupp på 18 personer. Men då hade en av de anställda på ABF redan blivit så intresserad att en studiecirkel skapats där gruppen kunde fortsätta. Och när den blev så stor delades de i två studiecirklar.
Gruppen hade så enkelt lyckats med två av de allra viktigaste sätten att komma in i det svenska samhället. Integration bygger på att kunna prata språket och att skapa nätverk. Tillsammans kan man sedan gå vidare och hjälpa varandra för att ge sig ut på arbetsmarknaden. Skriva ihop en cv, ta kontakt med myndigheter och arbetsgivare, fylla i blanketter. Och så vidare.
– När det kom så många flyktingar från Ukraina tillämpade vi också den metoden och en av deltagarna på kursen kunde efter två månader så mycket svenska att hon kunde göra en arbetsintervju. Hon jobbar nu på det företaget. Hade hon gått den officiella vägen med att vänta på SFI hade hon inte ens fått börja läsa svenska än.
Detta är den verklighet som Said lever i utåt. Men han finns också i en annan verklighet. Han är journalist men då bevakar han oftast händelser i en annan del av världen.
Said Zarwal föddes 1983 i ett flyktingläger i södra Algeriet. Dit hade hans föräldrar flytt några år tidigare från Västsahara. Sedan landet ockuperats av Marocko kunde familjen inte stanna kvar. Tillsammans med många av sina landsmän flydde de över gränsen till Algeriet där ett stort flyktingläger bildades. Och som finns kvar än idag. Där finns Saids föräldrar fortfarande. När Said och hans fyra syskon föddes bodde familjen i ett tält men numer har föräldrarna byggt ett hus. Flyktinglägret är mer eller mindre permanent och fungerar som vilken stad som helst. Här gick Said i skolan upp till och med gymnasiet och visste inte om någon annan verklighet. Skolorna fungerade bra och barnen lärde sig bland annat de två språk som finns i området: arabiska och spanska.
– Lägret ligger i ett ökenliknande landskap och på sommardagarna blir det otroligt hett upp till 50 grader. På nätterna och under vintern är det väldigt kallt istället.
När det var dags för universitetsstudier flyttade Said till staden Batna där han studerade statsvetenskap i fyra år innan han återvände till lägret. Men redan som 17-åring hade han börjat sin karriär som journalist genom att tillsammans med några likasinnade studiekamrater starta en tidning för lägrets invånare där han berättade om förhållandena i hemlandet Västsahara. Tidningen gavs ut i 300-400 kopior och var helt ideell.
– Det finns ingen fri press i min hemland så jag tyckte det var viktigt att vi skrev. Och det har jag fortsatt med men nu mest via sociala medier och en egen hemsida. Jag gör också inslag till arabiska medier i Europa. Då händer det att jag skriver om Sverige. Bland annat skickade jag 15 reportage till BBCs arabiska TV-sändningar i London och de uppmärksammade det med att ge mig ett fint intyg. Bland annat gjorde jag reportage på Holmen, berättar Said.
Via ett ungdomsprogram i flyktinglägret fick han möjlighet att besöka Sverige och förstod då att man här kunde skriva vad man ville utan några negativa konsekvenser. Sedan jobbade han målmedvetet via ungdomsprogrammet för att få komma hit. 2017 anlände han i Norrköping och började sin vandring för att få ett svenskt arbetstillstånd.
Och här är han nu och försöker på olika sätt få de svenska myndigheterna att ändra sitt stelbenta och föga fruktsamma försök att skapa integration.
– Istället leder den märkliga inställningen att man inte får läsa på SFI förrän man har fått sitt svenska uppehållstillstånd till segregation. Det kan ta upp till två år innan det händer något och under tiden går människor omkring och känner sig icke inkluderade. Istället borde man uppmuntras att använda svenska ord från dag ett. Träffa svenskar börja prata. Lyssna, härma, repetera, säger Said.
Han menar att samhället skulle spara stora pengar på att låta människorna lära sig svenska utanför skolan och att man sedan skulle kunna gå direkt till SFI C för att få de nödvändiga grammatiska kunskaperna innan man kommer ut i arbetslivet eller börjar i skolan.
På Portalen jobbar man dessutom efter en modell för att integrera människor i lokalsamhället kallad ABCD. (se faktaruta) Den bygger på tanken att man ska ta vara på de lokala tillgångar som finns i ett bostadsområde till exempel. Vilka kunskaper och färdigheter har människorna som bor här, hur kan de bli en tillgång? De lokala föreningarna och företagen ska få möjligheter att stödja, utveckla och organisera de tillgångar som invånarna faktiskt äger tillsammans. Han tar själv fotbollen som exempel. Den lilla fritid han har ägnar han åt att spela eller träna andra. Här får man "gratis" möjlighet att prata svenska och samtidigt ha roligt tillsammans. Det är sådant man måste utnyttja, menar han. Det är nyckeln till en lyckad integration bort från dagens misslyckande. Och hans entusiasm smittar.