Nu drygt fem Är senare pratar han inte helt perfekt men fullt normal svenska. Han har en blandad heltidstjÀnst pÄ ABF i Linköping och Portalen i Norrköping, dÀr han Àr svensklÀrare och tolk i arabiska och spanska. Och han förelÀser om att lyckas att komma in i samhÀllet helt pÄ egen hand. Inte vÀnta pÄ att samhÀllet ska göra nÄgot. Och pÄ Portalen har man anammat hans idéer.
â Hur lĂ€r sig barn prata, frĂ„gar Said mig, nĂ€r vi trĂ€ffas pĂ„ Portalen i Navestad. Han har precis hĂ„llit en av sina underhĂ„llande lektioner inför en grupp som redan Ă€r en bra bit pĂ„ vĂ€g att lĂ€ra sig svenska pĂ„ Saids sĂ€tt. Och han fortsĂ€tter:
â Inte Ă€r det genom att lĂ€ra sig grammatik! Barn lyssnar, de hĂ€rmar och repeterar. Det Ă€r den metod jag ocksĂ„ anvĂ€nder. Och vi mĂ„ste börja direkt. SjĂ€lv gick jag till ett sprĂ„kcafĂ© pĂ„ ABF i Norrköping nĂ€r jag just hade kommit hit. DĂ„ hörde jag tvĂ„ utlĂ€ndska studenter frĂ„n universitetet som försökte hjĂ€lpa varandra med svenskan. Jag gick fram till dem och frĂ„gade pĂ„ engelska "Can I help you?" Det var sĂ„ det började. Utan att egentligen kunna nĂ„gon svenska alls sa jag att vi skulle hjĂ€lpa varandra. "Hur mĂ„nga ord kan du? Jaha, och jag kan bara sĂ„ hĂ€r mĂ„nga." Och genast hade vi en kurs nĂ€r vi kunde lĂ€ra av varandra, sĂ€ger Said med en sĂ„dan entusiasm att det Ă€r lĂ€tt att dras med.
NÀsta gÄng de tre trÀffades hade studenterna med sig nÄgra kamrater och till slut var de en grupp pÄ 18 personer. Men dÄ hade en av de anstÀllda pÄ ABF redan blivit sÄ intresserad att en studiecirkel skapats dÀr gruppen kunde fortsÀtta. Och nÀr den blev sÄ stor delades de i tvÄ studiecirklar.
Gruppen hade sÄ enkelt lyckats med tvÄ av de allra viktigaste sÀtten att komma in i det svenska samhÀllet. Integration bygger pÄ att kunna prata sprÄket och att skapa nÀtverk. Tillsammans kan man sedan gÄ vidare och hjÀlpa varandra för att ge sig ut pÄ arbetsmarknaden. Skriva ihop en cv, ta kontakt med myndigheter och arbetsgivare, fylla i blanketter. Och sÄ vidare.
â NĂ€r det kom sĂ„ mĂ„nga flyktingar frĂ„n Ukraina tillĂ€mpade vi ocksĂ„ den metoden och en av deltagarna pĂ„ kursen kunde efter tvĂ„ mĂ„nader sĂ„ mycket svenska att hon kunde göra en arbetsintervju. Hon jobbar nu pĂ„ det företaget. Hade hon gĂ„tt den officiella vĂ€gen med att vĂ€nta pĂ„ SFI hade hon inte ens fĂ„tt börja lĂ€sa svenska Ă€n.
Detta Àr den verklighet som Said lever i utÄt. Men han finns ocksÄ i en annan verklighet. Han Àr journalist men dÄ bevakar han oftast hÀndelser i en annan del av vÀrlden.
Said Zarwal föddes 1983 i ett flyktinglÀger i södra Algeriet. Dit hade hans förÀldrar flytt nÄgra Är tidigare frÄn VÀstsahara. Sedan landet ockuperats av Marocko kunde familjen inte stanna kvar. Tillsammans med mÄnga av sina landsmÀn flydde de över grÀnsen till Algeriet dÀr ett stort flyktinglÀger bildades. Och som finns kvar Àn idag. DÀr finns Saids förÀldrar fortfarande. NÀr Said och hans fyra syskon föddes bodde familjen i ett tÀlt men numer har förÀldrarna byggt ett hus. FlyktinglÀgret Àr mer eller mindre permanent och fungerar som vilken stad som helst. HÀr gick Said i skolan upp till och med gymnasiet och visste inte om nÄgon annan verklighet. Skolorna fungerade bra och barnen lÀrde sig bland annat de tvÄ sprÄk som finns i omrÄdet: arabiska och spanska.
â LĂ€gret ligger i ett ökenliknande landskap och pĂ„ sommardagarna blir det otroligt hett upp till 50 grader. PĂ„ nĂ€tterna och under vintern Ă€r det vĂ€ldigt kallt istĂ€llet.
NÀr det var dags för universitetsstudier flyttade Said till staden Batna dÀr han studerade statsvetenskap i fyra Är innan han ÄtervÀnde till lÀgret. Men redan som 17-Äring hade han börjat sin karriÀr som journalist genom att tillsammans med nÄgra likasinnade studiekamrater starta en tidning för lÀgrets invÄnare dÀr han berÀttade om förhÄllandena i hemlandet VÀstsahara. Tidningen gavs ut i 300-400 kopior och var helt ideell.
â Det finns ingen fri press i min hemland sĂ„ jag tyckte det var viktigt att vi skrev. Och det har jag fortsatt med men nu mest via sociala medier och en egen hemsida. Jag gör ocksĂ„ inslag till arabiska medier i Europa. DĂ„ hĂ€nder det att jag skriver om Sverige. Bland annat skickade jag 15 reportage till BBCs arabiska TV-sĂ€ndningar i London och de uppmĂ€rksammade det med att ge mig ett fint intyg. Bland annat gjorde jag reportage pĂ„ Holmen, berĂ€ttar Said.
Via ett ungdomsprogram i flyktinglÀgret fick han möjlighet att besöka Sverige och förstod dÄ att man hÀr kunde skriva vad man ville utan nÄgra negativa konsekvenser. Sedan jobbade han mÄlmedvetet via ungdomsprogrammet för att fÄ komma hit. 2017 anlÀnde han i Norrköping och började sin vandring för att fÄ ett svenskt arbetstillstÄnd.
Och hÀr Àr han nu och försöker pÄ olika sÀtt fÄ de svenska myndigheterna att Àndra sitt stelbenta och föga fruktsamma försök att skapa integration.
â IstĂ€llet leder den mĂ€rkliga instĂ€llningen att man inte fĂ„r lĂ€sa pĂ„ SFI förrĂ€n man har fĂ„tt sitt svenska uppehĂ„llstillstĂ„nd till segregation. Det kan ta upp till tvĂ„ Ă„r innan det hĂ€nder nĂ„got och under tiden gĂ„r mĂ€nniskor omkring och kĂ€nner sig icke inkluderade. IstĂ€llet borde man uppmuntras att anvĂ€nda svenska ord frĂ„n dag ett. TrĂ€ffa svenskar börja prata. Lyssna, hĂ€rma, repetera, sĂ€ger Said.
Han menar att samhÀllet skulle spara stora pengar pÄ att lÄta mÀnniskorna lÀra sig svenska utanför skolan och att man sedan skulle kunna gÄ direkt till SFI C för att fÄ de nödvÀndiga grammatiska kunskaperna innan man kommer ut i arbetslivet eller börjar i skolan.
PÄ Portalen jobbar man dessutom efter en modell för att integrera mÀnniskor i lokalsamhÀllet kallad ABCD. (se faktaruta) Den bygger pÄ tanken att man ska ta vara pÄ de lokala tillgÄngar som finns i ett bostadsomrÄde till exempel. Vilka kunskaper och fÀrdigheter har mÀnniskorna som bor hÀr, hur kan de bli en tillgÄng? De lokala föreningarna och företagen ska fÄ möjligheter att stödja, utveckla och organisera de tillgÄngar som invÄnarna faktiskt Àger tillsammans. Han tar sjÀlv fotbollen som exempel. Den lilla fritid han har Àgnar han Ät att spela eller trÀna andra. HÀr fÄr man "gratis" möjlighet att prata svenska och samtidigt ha roligt tillsammans. Det Àr sÄdant man mÄste utnyttja, menar han. Det Àr nyckeln till en lyckad integration bort frÄn dagens misslyckande. Och hans entusiasm smittar.