På kommunen pågår ett intensivt arbete just nu med hela översiktsplanen där klimatet har hamnat i fokus. En ny lag finns nämligen som kräver att kommunerna hanterar klimatförändringarna konsekvenser i sina översiktsplaner.
– Översiktsplanen är ett politiskt dokument och vi har arbetat med en politisk styrgrupp under året. Varje parti har en representant i gruppen och de har följt arbetet. När planen är klar ska den visa den politiska inriktningen för mark- och vattenanvändningen i kommunen. Och i maj är det sedan möjligt att lämna synpunkter på förslaget, säger Johan Mases, enhetschef för översiktsplaneringen i kommunen.
Redan i den nuvarande planen som antogs 2017 reserverade kommunen mark för att kunna skydda staden från de stigande havsnivåer och våldsamma skyfall som kan bli verklighet om kanske 100 år. Det finns flera osäkerhetsfaktorer när det gäller klimatet jämfört med att planera till exempel för Ostlänken eller E4. Men också för de satsningarna reserverade man mark långt i förväg.
Redan 2015 gjorde miljökonsultföretaget WSP en utredning om "storskaliga översvämningsåtgärder - fördjupad studie" åt Norrköpings kommun. Men studien blev liggande utan att något mer hände. Förrän nu. Nu ingår de olika scenarierna som presenteras i studien i det underlag som planerarna använder.
– Om det blir något av de alternativ som utredningen presenterar som vi sedan kommer att jobba vidare med går inte att säga idag. Men marken som behövs för att förverkliga dem har vi alltså redan reserverat, säger Johan Mases.
Det finns vetenskapliga studier att luta sig mot när det gäller vad som kommer att hända med havsnivåerna och klimatet men att exakt avgöra när till exempel skyddsbarriärerna mot hög vattenflöden behöver finnas på plats är svårt. Därför måste planeringen dra igång redan nu även om det sedan är osäkert när de behöver sättas i verket.
Enligt WSP:s studie kan det bli nödvändigt att skydda Norrköping mot extrema vattenstånd redan i slutet av 2000-talet, det vill säga om knappt 75 år. Men det man utgått ifrån i studien är en nivåhöjning på minst fem meter som kan blir verklighet kring år 2200. Havsnivån beräknas höjas med fyra meter och sedan krävs det ytterligare en meter för att skydda stan också mot kraftiga skyfall.
WSP har kommit fram till att det finns tre möjligheter att rädda staden från att dränkas.
Det första alternativet betraktas som minst realistiskt nämligen skyddsvallar runt det som betraktas som staden. Vallen skulle behöva blir 38 kilometer lång och bli olika hög på olika ställen beroende på hur nivåskillnaderna ser ut idag. 2015 beräknade man att kostnaden skulle kunna bli upp till 13 miljarder kronor vilket är det dyraste alternativet av de tre.
Det andra alternativet innebär att en skyddsbarriär byggs längre ut i Bråviken, ungefär där Skenäs-färjan går idag. Där är Bråviken som smalast. Då behöver man bygga skyddsvallar längs stränderna för att vattnet inte ska komma in bakvägen, men annars tänker man sig att speciella portar som kan öppnas och stängas ska monteras. I normalfallet har sjöfarten möjligheter att ta sig in till hamnen utan hinder men när en stormvarning utfärdas stängs portarna. I St Petersburg finns en sådan konstruktion som alltså är öppen i normalfallet men som kan stängas när vattennivåerna hastigt höjs i samband med svåra skyfall och stormar.
Fördelen med den yttre barriären är att de områden som ligger längre ut i Bråviken också kommer att skyddas vilket inte är fallet med skyddsvallar runt staden eller de tredje alternativet som betraktas som mest realistiskt. Nämligen att man bygger två inre barriären med liknande konstruktion som de förslagna portarna vid Skenäs. De barriärerna skulle placeras en vid Kardonbron och en vid Lindökanalens mynning. Ingen av lösningarna är billig enligt 2015 års beräkningar. En yttre barriär skulle kosta upp till 10 miljarder och två inre upp till 7 miljarder.
– Frågan är om inte vårt skydd mot vattnet måste bli en nationell angelägenhet eftersom alla städer med havsnära läge kommer att drabbas, säger Johan Mases.