Den styrande koalitionen som består av socialdemokrater, centerpartister, liberaler och miljöpartister har nu presentera budgeten för de närmaste tre åren. En budget präglad av en satsning på den vård som ges närmast invånarna, det vill säga primärvården.
Den får 420 extra miljoner under tre år. Målet är att fler människor ska få adekvat och rätt omhändertagande redan inom den öppna vården på vårdcentralerna för att avlasta den betydligt dyrare slutenvården. Ett speciellt projekt har sjösatts tidigare kallat Nära vård och nu ger man alltså ett extra tillskott så att de idéerna ska kunna genomföras. 2023 får man de första 105 miljonerna, sedan 140 miljoner mer år två och ytterligare 175 miljoner år tre. Det finns 45 vårdcentraler i regionen och hur pengarna ska fördelas avgörs efter vilka förutsättningar varje vårdcentral jobbar när det gäller till exempel de listades ålder och socioekonomiska villkor.
För att primärvården ska kunna bli mer effektiv och fånga upp invånarnas hälsoproblem så tidigt som möjligt krävs att det finns läkare på vårdcentralen. Under många år har det varit svårt att rekrytera läkare med specialiteten allmänmedicin. I satsningen ingår att man skjuter till ytterligare 15 miljoner kronor per år för 10 nya utbildningsplatser för så kallade ST-läkare som vill bli allmänläkare. Idag har man 140 sådana tjänster.
Totalt handlar det om att politikerna vill skjuta till 885 friska miljoner till regionens budget under nästa år. Men de ska inte bara räcka till hälso- och sjukvården utan också kollektivtrafik, regional utveckling och klimatarbete. Hälso- och sjukvården tar förstås hand om den allra största delen, 795 miljoner. 445 av de miljonerna som är så kallade "ramhöjande medel". Det vill säga att de kommer att användas till verksamheterna framgent.
350 miljoner satsas bara under 2023 och återkommer inte i budgeten för 2024. En del av de pengarna kommer att användas till personalsatsningar. Organisationen behöver återhämta sig efter två tuffa år med pandemin. Vårdyrkena måste åter göras mer attraktiva, menar man.
Inom slutenvården på sjukhusen satsar man därför mer pengar på att bli en attraktiv arbetsgivare genom att "aktivt och strukturerat arbeta för att behålla och utveckla medarbetare men också för att locka rätt kompetens till de tjänster som utlyses" som man säger i ett pressmeddelande. Man ska också inrätta fler så kallade intermediärplatser. Idag finns fyra sådana platser i Linköping. Här vårdas patienten som inte längre behöver intensivvård men som ännu är för sjuka för att hamna på en vanlig vårdavdelning.
Lite pengar måste bli över till kollektivtrafiken som också drabbats hårt av pandemin. Invånarna har uppmanats att inte åka kollektivt och många fler har jobbat hemifrån. För att återhämta sig får Östgötatrafiken 55 miljoner kronor under nästa år.
Regionrådet Kaisa Karro (S) är nöjd med budgeten och säger i en kommentar:
– Det är en stark budget. Och jag är nöjd med att vi sätter fokus på den nära vården som får stora förstärkningar. Vårdcentralerna är oerhört viktiga för den första kontakten mellan patienten och vården och får man rätt omhändertagande där genom hög tillgänglighet och personalbemanning kan många onödiga sjukhusbesök förhindras.