Norrköping laddar inför ännu ett stort steg i sin järnvägshistoria. Nya stambanor ska byggas och Norrköping är ännu en gång en viktig station i rälspulsådern som med allt bättre teknik och i allt högre hastighet forslar personer och gods genom, ut och in i Sverige. Ostlänken mellan Järna och Norrköping är en av de första etapperna som ska byggas i det nya stambanenätet. Bygget av järnvägen och den nya passagen och stationen är i sig viktiga händelser med stor betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen här och nu. De långsiktiga effekterna av att få dubbelspårig järnväg mellan Norrköping och Stockholm är av lätt insedda skäl av ännu större betydelse. Att knyta samman orter och orternas människor, entreprenörer, handlare och giftasvuxna män och kvinnor har varit och är ännu till stora delar en viktig sidoeffekt av räls och tåg. Det är förstås svårt att bedöma men sannolikt var de första smalspåriga banorna som till exempel Vikbolandsbanan mer att likna vid sociala och samhälleliga revolutioner medan senare stambanor och Ostlänkar mer är att betrakta som reformer av en redan lagd framgångsräls. Vikbolandsbanan var en smalspårig järnväg som ursprungligen ägdes och trafikerades av Norrköping- Söderköping 1893-1964. Järnvägen utgick från Norrköpings östra station åt sydöst till Kummelby, 6 kilometer från Norrköping där den delade sig i två linjer. I Norsholm fanns en så kallad föreningsstation där SJ och de smalspåriga järnvägarna FNJ (NÖJ) och NVHJ (före detta Norsholm – Bersbo Järnväg) möttes. På senare delen av 1800-talet startade en mängd privata och lokala järnvägsbolag. Steg för steg med statens ökande intresse för transportlogistik så förstatligades linjerna och bolagen. Och den lokala rälsen växlades alltmer upp till ett begränsat antal stambanor.
Wikipedia berättar: "För att få till stånd en rakare och genare väg mellan Malmö och Stockholm lät man från 1860-talets mitt bygga en järnväg från Norrköping till Nässjö via Linköping, Mjölby och Tranås. Banan stod klar först 1874, mycket på grund av svårbyggd terräng och urusla statsfinanser (det statliga järnvägsbyggandet hade i hög grad finansierats med utlandslån vars räntor gröpte hål i finanserna. Från Norrköping fanns en järnväg mot Katrineholm sedan tidigare (1860). Denna bana (Nässjö–Katrineholm) kallades först Östra stambanan men sedan 1990 definieras den av Trafikverket som en del av Södra stambanan." Och nu Ostlänken. Rälsen binder samman de tre senaste seklen.