Folkbladet har pratat med två av regionens toppolitiker – förutom Marie Morell också förra regionstyrelsens ordförande Kaisa Karro (S) som nu är oppositionsråd. Vi vill försöka få en bild av hur sjukvården ska komma till rätta med de stora problem som IVO pekar på och som på allvar äventyrar patientsäkerheten. Universitetssjukhuset är ett av de 27 undersökta sjukhusen och som får mycket skarp kritik av IVO. Inget talar för att situationen skulle vara annorlunda på Vrinnevisjukhuset.
Både Marie Morell och Kaisa Karro håller i stort sett med om kritiken. Men båda är också medvetna om att ingen av de politiska blocken har en lösning som på en gång fixar problemen. Istället är problemen de samma över hela landet oavsett vilka partier som styr. Bristen på kompetent personal, inte bara bland sjuksköterskor utan i alla vårdyrken, ger chockvågor över vården i hela landet. Gott om sängplatser finns men ingen personal som kan bemanna dem och ge patienterna en säker vård. Istället tvingas man köra slut på den personal som finns varför många slutar och många överger sitt yrkesval för gott.
Så de två håller med om problembilden men Marie Morell är också kritisk mot IVO:
– Jag tycker att det är fel att IVO bara trycker till oss. De kommer inte med några konkreta förslag hur de anser att vi ska jobba med de problem som vården har över hela Sverige.
Och Kaisa Karro menar att det funnits problem med kompetensförsörjningen länge men istället för att kunna ta itu med dem redan för tre år sedan fick vården en pandemi på halsen. Då handlade det bara om att rädda liv och släcker bränder. Arbetet, som hade kommit igång med att förbättra grundproblemen, fick sättas på vänt. Istället drev pandemin på kostnadsutvecklingen och körde slut på den personal som stannat kvar.
– Redan 2015-2016 arbetade vi efter en plan hur vi skulle fasa ut både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från bemanningsföretagen till exempel genom att försöka behålla vår egen personal. Men pandemin drev istället på användningen av inhyrd personal, säger Kaisa Karro. Hon menar att inhyrd personal borde avvecklas så fort det går. Pengarna ska istället gå till att satsa på en bättre löneutvecklingen för den ordinarie personalen.
För 2022 innebär det att 4,5 procent av budgeten har gått till att betala inhyrd personal som går in för att täcka akuta luckor i schemat men som inte deltar i det långsiktiga arbetet på en klinik eller vårdcentral. Också Marie Morell menar att kostnaden för hyrpersonalen måste ner till de två procent som är vårdens mål.
– Egentligen är kostnaderna ännu högre eftersom den ordinarie personalen får ta hand om kringarbetet även för den här gruppen. De kommer ju bara in på kortare gästspel och den ordinarie långsiktiga verksamheten får andra ta hand om. Det kan vara provtagning, uppföljning och utvecklingsarbetet, säger hon.
Båda är överens om att det viktigaste nu är att se till att behålla den personal man har. Att inte flykten från vården ska fortsätta.
– Vi bestämde direkt sedan vi fått makten att vi måste uppmuntra dem som jobbar inom akutsjukvården – det vill säga har scheman som täcker hela dygnet och alla dagar i veckan. Vi valde att satsa det på höjt ob-tillägg för den mest utsatta gruppen, nämligen sjuksköterskorna, säger Marie Morell.
Kaisa Karro menar att det är att prioritera fel:
– Vi borde använda pengarna för att höja grundlönen för både sjuksköterskor och undersköerskor istället. Att bara belöna en grupp när alla sliter är fel.
Regionen har också kostnader för de så kallade nätdoktorerna som Kry och Min doktor. Varje gång en länsbo anlitar en läkare över nätet får regionen betala 500 kronor i ersättning till läkaren. Konsulterar man en sjuksköterska kostar det regionen 275 kronor. I fjol innebar det att regionen betalade ut 43 miljoner kronor till digital vårdpersonal som inte finns i regionen.
– Och det är tyvärr också onödiga pengar eftersom regionen har en egen digital vårdcentral som man kan ringa till och som innebär att pengarna stannar kvar i vården här, säger Kaisa Karro.
Regionen har 22 miljarder kronor att röra sig med. Mycket pengar som borde räcka till en bra vård men så enkelt är det inte, påpekar de båda två.
– Vi måste bli bättre på att jaga tidstjuvar. Och att ifrågasätta allt vi gör och om det görs på effektivaste sättet. Varje krona måste skärskådas.
Statistik visade att administrationen fått svälla medan de som jobbar direkt med patienterna blivit färre.
– Mycket administration är nödvändig. Inte minst den som sker i direkt anslutning till vården. Men vi måste också kunna diskutera om vi överarbetar. Behöver vi dokumentera allt? Vi politiker måste ta på oss en del av skulden när det gäller administrationen utanför sjukhusen. Vi fattar ofta beslut om utredningar av olika slag som innebär att det måste finnas personal som ser till att utredningarna blir gjorda. Vi måste bli mer eftertänksamma så vi vet redan från början att utredningarna kommer till nytta. Inte bara görs, säger Marie Morell.
Kaisa Karro menar att det finns många aspekter på det här med en svällande administration. Det finns en arbetssituation bakom siffrorna som man måste beakta. Inte minst arbetsmiljön som ifrågasätts av många inom vården:
– Stora personalgrupper med en enda arbetsledare ger ingen bra arbetsmiljö. Därför genomförde vi att man inte ska vara fler än 25 personen per chef. Då ökar naturligtvis administrationen genom att chefen måste få chansen att utföra sina arbetsledande uppgifter. Men det är ett sätt att förbättra arbetsmiljön.
Mycket tung kritik riktas dessutom av IVO när det gäller hur vården utanför sjukhusen fungerar. Idag tvingas akutsjukvården ta hand om personer som egentligen skulle finnas i en helt annan del av vårdkedjan. Det handlar om primärvården och det handlar om kommunernas platser på korttidsboendena framför allt.
– Men Östergötland ligger bättre till än i många andra regioner. Vi har systematiskt redan jobbat med den nära vården utanför sjukhusen på ett sätt som gör att vi är på rätt väg, säger Kaisa Karro.
Och Marie Morell menar dessutom att många av länets kommuner nu börjar komma i kapp med utbyggnaden av sina omsorgsboenden. Inte minst i Norrköping medan det fortfarande är problem i Linköping.