Anmälan, som är gjord av Kerstin Jonsson, chefläkare vid Vrinnevisjukhuset, gäller en patient som utreddes 2006 på grund av svårigheter med minne och misstanke om demenssjukdom.
Patienten fick först diagnosen lindrig kognitiv nedsättning. Man misstänkte även stresspåverkan och möjlig depression. Därför påbörjades antidepressiv behandling.
Vid en uppföljning 2008 ändrades diagnosen till demens vid Alzheimers sjukdom med tidig debut, och demensmedicinering sattes in. 2009 gjordes en kompletterande neuropsykologisk utredning som stödde den nya diagnosen.
Att Alzheimerdiagnosen var felaktig upptäcktes inte förrän våren 2020. Då gjordes en ny kognitiv utredning vars resultat bedöms kunna utesluta att patienten har haft sjukdomen sedan 2008.
Enligt lex Maria-anmälan har den felaktiga diagnosen lett till lidande för patienten, som behandlats med läkemedel som varit verkningslösa. Personen har även gått ner i arbetstid och förlorat inkomst på grund av diagnosen. Dessutom har hen upplevt sämre behandling på arbetsplatsen efter att diagnosen blivit känd där.
"Patienten har följts regelbundet på minnesmottagningen cirka en gång per år med tester och intervju av anhöriga och patient", skriver Kerstin Jonsson.
Trots att patienten har behållit "väsentligen oförändrad funktionsnivå" under tiden hen följts på minnesmottagningen har diagnosen inte ifrågasatts. De tester som gjorts har snarare visat på tendens till förbättring.