Hans specialitet är väg- och banteknik och alltmer av hans och kollegornas arbete handlar om klimatanpassning för att säkra upp vägar, järnvägar och stadsmiljöer inför ett varmare klimat där häftiga och snabba regn väntas bli allt vanligare på våra breddgrader.
Folkbladet ringde upp Fredrik Hellman med anledning av tågolyckan i Hudiksvall i början av augusti då ett ihärdigt regnande fick banvallen att rämna. Två vagnar spårade ur och Trafikverket har ett digert arbete med att återställa banvallen till körbart skick.
Hur känsligt är Sverige för ösregn av det här slaget?
– Det beror i hög grad på hur pass aktivt de som har ansvaret arbetar med att förebygga problem. Och som sagt på att man "gräver på rätt ställe" när man sätter in sina åtgärder för att lindra och hejda problemen, berättar Hellman som arbetar i flera projekt där kommuner och andra ansvariga aktörer deltar. Till exempel är Norrköping en aktiv deltagare i ett projekt som inriktas på att skapa mer ytor för vattenavrinning i stadsmiljöerna och samtidigt ge förutsättningar för träd och grönska.
– Vad för slags material man använder på markytorna har stor betydelse för hur pass mycket skada som häftiga ösregn kan ställa till med i städerna. Det är som alla förstår en väldig skillnad om regnet studsar ner mot tät asfalt eller om vatten i stora mängder kan dränera genom lämpliga jordlager, säger Fredrik Hellman.
Han pekar på att mycket kunskap redan finns ute i samhället. Regnvatten söker sig till de lägsta punkterna i terrängen och det är oftast på de punkterna som problemen uppstår när det kommer mycket regn på kort tid. Då är det där man i första hand ska "gräva" och sätta in förbättringar.
– Det handlar i många fall om ganska enkla insatser. Det grundläggande är att tänka preventivt och inte slarva med underhållet. Om man lägger ner dräneringsrör för att leda bort vatten och om man lägger in trummor för vattenavrinning i vägar och banvallar så hjälper det ju föga om rören och trummorna är igensatta den dagen som regnet vräker ner, säger Fredrik Hellman.
VTI har sitt huvudkontor i Linköping men har även kontor i Stockholm, Göteborg och Lund. Fredrik Hellman säger sig ha märkt ett större intresse för klimatanpassning under de senaste 5-6 åren.
– Det är självklart viktigt att göra rätt när man investerar i nya vägar, stadsdelar och järnvägsbäddar. Men det allra mesta i samhället är ju så att säga redan byggt och anlagt. Det är just därför som underhållet av befintliga anläggningar på de platser som är mest sårbara och känsliga för översvämning är så centralt, betonar Hellman.
Hans egen forskning är nu bland inriktad på att bygga in "fördröjningsmagasin" i vägkropparna; som det heter på fackspråk. Tanken är att magasinen ska ta den första smällen då det kommer mycket regn på kort tid. Han arbetar också med andra väg/klimatfrågor.
– I Sverige har vi traditionellt lagt en yta av hård och dyr porfyr på våra stora vägar. Porfyren har ruggats upp av dubbdäcken på vintern och polerats ner under den dubbfria tiden. Nu använder allt färre bilister i Sydsverige dubbdäck. Vilket betyder att vägarna poleras året runt och riskerar att blir hala även på sommaren. Därför behöver vi ersätta porfyren med andra ytskikt som är bättre anpassade till trafik utan dubbdäck som man kan förvänta sig blir vanligare när vintrarna blir varmare, berättar Fredrik Hellman på VTI.