SMHI har precis dragit igång ett treårigt projekt med pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att lotsa skogsägare, anställda, rådgivare och andra yrkesverksamma inom skogbruket från hela landet, genom en föränderlig värld.
– Med hjälp av den kompetens vi har om klimatet vill vi sätta kunskaper i händerna på dem som måste utföra det praktiska arbetet med att anpassa sin näring inför framtiden. Med det här projektet vänder vi oss inte bara till de stora skogsbolagens strateger utan också till markägarna, de som praktiskt ska utföra det arbete som krävs.
Det berättar Alexandra Birger-Röör, affärsområdeschef för nya marknader på SMHI i Norrköping. Men ska kunskaperna bli till nytta för de enskilda skogsägarna krävs det att fler är med och utbildar.
– Skogsstyrelsens och skogskonsulenternas skogliga kompetens finns med parallellt när vi pratar om anpassning. SMHI kan med hjälp av modelleringar se hur förutsättningarna för odling i olika marker och på olika platser i Sverige kan bli men sedan krävs det ju att man vet vilka träd som kan växa var och under vilka förutsättningar. Eller praktiska frågor om hur skogsmaskinerna klarar sig när marken förändras. I norr förändras villkoren när tjälen försvinner till exempel, säger Alexandra Birger-Röör.
Det är många intressen som drar i skogen just nu. Ibland när man hör debatten kan man tro att den avverkade skogen ska frälsa oss från allt. Energikrisen, byggkrisen, klimatkrisen. Och samtidigt finns det en motbild där vi måste sluta avverka och istället bevara de gamla skogarna annars försvinner den biologiska mångfalden och våra livsbetingelser som vi känner dem.
Allt det där tillsammans innebär är det är oerhört viktigt hur de som äger skogarna förstår vad klimatförändringen kan innebära. Skogen måste få chansen att fortsätta vara en viktig del av vårt framtida välstånd med livskraftiga träd som står emot stormar, för mycket vatten och för lite vatten, barkborrar och rotröta. Dagens kunskapsbrist måste täppas till och SMHI drar nu sitt strå till stacken.
För EU- pengarna räknar man med att nå totalt 900 skogsägare över hela landet i den grundkurs i klimatanpassning som just dragits igång. Hittills har 120 gått kursen. Men sedan gör man också mer regionalt anpassade kurser för färre deltagare som specifikt får chansen att fundera på framtiden för skogen hos just sig. Totalt kommer man att nå 300 personer på det sättet.
– Det som är extra roligt är att vi gör studiebesök ute i skogen och diskutera på plats tillsammans med dem som sköter maskinerna och de som planerar för den framtida skogen, säger Alexandra Birger-Röör.
Den allra vanligaste frågan under kursen är "Blir det fler stormar?" De två förödande orkanerna Gudrun och Per sitter djupt i många skogsägare i södra Sverige trots att snart 20 år har gått.
– Men svaret kan inte bli precist. Det finns inga tydliga tecken på det men osäkerheten är stor. Däremot blir extremväder vanligare. Vi vet att regnmängderna kommer att öka men inte överallt. Och vi vet att perioderna av torrt väder kommer att bli fler men inte överallt. Här kan SMHI:s beräkningar och kartor vara till god hjälp både på nationell nivå och ute i skogen hos de enskilda skogsägarna, säger Alexandra Birger-Röör
Nästa avsnitt om skogen och klimatet: Skogsstyrelsen har en nyckelroll när klimatet förändras