Sjukvårdens ekonomiska kris är kompakt men Marie Morell tror att just kriser ofta kan föda nya och innovativa idéer som kan användas när systemskiftet till Nära vård nu måste genomföras.
Orden är Marie Morells (M), högsta politiska ledare för regionen som ordförande i regionstyrelsen.
Folkbladet ska i ett antal artiklar berätta hur regionens företrädare både på central nivå och ute i verksamheterna ser på det som kallas Nära vård. Första artikeln publicerades häromdagen. Gemensamt för dem alla är att viljan är stor att förändra till ett mer förebyggande förhållningssätt men att mycket stupar på brist på resurser. Nyligen har tillsynsmyndigheterna riktat skarp kritik till landets regioner och kommuner att alltför lite sker i den storsatsning som staten gjort. Totalt har man satsat 28 miljarder kronor för det man kallar ett systemskifte mot en vård där människans hälsa tidigt sätts i centrum istället för att de kastas mellan vårdgivare när skadan redan är skedd. Men ytterst lite har skett konkret.
Och för den politiskt ansvariga Marie Morell är det alltså fullständigt klart att det förebyggande arbetet ute i kommunerna och inom regionerna måste få ta mera plats och att alla måste ställa frågan "Vad kan vi göra annorlunda":
– Detta är primärt inte en satsning för att spara pengar. Blir det effekten för att människor får rätt vård tidigt är det en bonus. Detta handlar mycket mer om demografin framöver. Redan 2030 kommer antalet personer i länet som är över 80 år vara 50 procent fler än idag samtidigt som invånarna i arbetsför ålder inte kommer att bli fler. Så vårt stora problem som måste lösas först är bristen på resurser när det gäller personal, inte pengar. Om bara sex-sju år skulle den offentliga sektorn behöva suga upp hälften av alla nya personer på arbetsmarknaden för att täcka behoven om vi fortsätter som idag. Och det går ju inte. Resten av samhället måste också fungera för att vi i den offentliga sektorn ska få in de skatteintäkter som krävs för att bedriva vård som motsvarar medborgarnas behov. Vi kommer därför behöva utföra samma funktioner men med färre medarbetare. Det i sin tur innebär att alla måste fundera på hur man kan göra det man gör på ett smartare och mindre tidskrävande sätt.
Marie Morell vänder sig mot tanken att det framför allt är instanserna närmast människorna, den så kallade primärvården (det vill säga kommunernas omsorg och socialtjänst och regionens öppna vårdformer) som bär det stora ansvaret för omställningen.
– Så är det inte. Sjukhusen med sina specialister måste också tänka om, komma på hur processerna kan förbättras och hur människor främst med hjälp av den tekniska utvecklingen får möjlighet att ta ett större ansvar för sin egenvård bland annat. Bara ett exempel: just nu testas metoder så att cancerpatienter kan sköta sin cytostatikabehandling i hemmiljön istället för att ligga inlagda varje gång på en vårdavdelning, säger Marie Morell. Redan idag kan många övervaka sin egen hälsa genom så kallad självmonitorering när det gäller till exempel blodtrycket och insulinnivåerna.
Ett av målen med den Nära vården är att männsikor ska tas om hand tidigare och få rätt hjälp så att till exmpel de högspecialiserade akutmottagningarna slipper överbelastas av människor som inte borde vara där.
Hon uttrycker det så här: "Vi måste undvika att människorna far illa i mellanrummen" Om människan sätts i centrum istället för att vårdapparatens olika instanser avgör hur och var människor vårdas kommer mycket att vara vunnet.
Ett annat exempel är att ett förbättrat samarbete mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala vård- och omsorgen skulle kunna undvika många plågsamma inläggningar för äldre personer som istället kan få den hjälp de behöver hemma eller på äldreboendena. Det gäller att tänka på individen som "centralen" och sedan hur de olika vårdinsatserna kan göras utan att individen behöver flytta runt. I det här sammanhanget skulle de mobila röntgenapparater som nu finns kunna användas för att inte alla benbrott som drabbar äldre måste börja på sjukhusens röntgenavdelningar. Det skulle spara mycket tid både för individen och slutenvården. Den förbättringen kan också andra än de äldre ha nytta av när vårdcentralerna kan beställa en mobil röntgenapparat.
Marie Morell menar att det stora miljardunderskott som vården just nu redovisar inte behöver betyda att allt reformarbete behöver sättas på vänt för att man inte har resurser.
– Tvärtom. I tider av kris föds det ofta nya innovativa idéer som kan göra att omställningen går fortare! säger hon.