Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ny artikelserie: SĂ„ hanterar kommunerna klimatkrisen

KlimatförĂ€ndringarna diskuteras intensivt i vĂ€rldspolitikens finrum – men frĂ„gan mĂ„ste Ă€ven hanteras pĂ„ lokal nivĂ„. I en ny artikelserie kommer Folkbladet att titta nĂ€rmare pĂ„ hur nĂ„gra av kommunerna i Östergötland jobbar med klimatomstĂ€llning.

I vÄras drabbades Australiens östkust av extremvÀder i form av skyfall och översvÀmningar.

I vÄras drabbades Australiens östkust av extremvÀder i form av skyfall och översvÀmningar.

Foto: Gustav Sjöholm/TT

Nyheter2021-07-07 06:45
Jimmy Larsson

"Kan nÄgon Ànnu förneka att vi stÄr inför ett dramatiskt nödlÀge? Jag uppmanar alla vÀrldens ledare att utlysa ett klimatnödlÀge i sina lÀnder tills klimatneutralitet har nÄtts."

Med de ödesmĂ€ttade orden inledde FN:s generalsekreterare AntĂłnio Guterres ett toppmöte om klimatet i december 2020. Mötet hölls pĂ„ femĂ„rsdagen av Parisavtalet – överenskommelsen mellan vĂ€rldens lĂ€nder om att försöka hejda klimatförĂ€ndringarna genom att minska utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser. Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen hĂ„llas lĂ„ngt under tvĂ„ grader jĂ€mfört med förindustriell tid. Helst ska den begrĂ€nsas till 1,5 grader.

Men utvecklingen gÄr Ät fel hÄll. FN:s generalsekreterare konstaterade att koldioxidnivÄerna i atmosfÀren Àr rekordhöga och att den globala medeltemperaturen redan har ökat med 1,2 grader.

"Om vi inte Àndrar riktning kan vi vara pÄ vÀg mot en katastrofal temperaturökning pÄ mer Àn tre grader under det hÀr Ärhundradet", sa António Guterres.

KlimatomstĂ€llningen Ă€r inte bara en frĂ„ga som avhandlas i FN-skrapan i New York och pĂ„ toppmöten med vĂ€rldsledare. I Sverige spelar inte minst kommunerna en viktig roll i det arbete som görs för att dels minska utslĂ€ppen, dels anpassa samhĂ€llet till ett förĂ€ndrat klimat. I en serie artiklar kommer Folkbladet dĂ€rför att belysa hur klimatfrĂ„gan hanteras pĂ„ kommunal nivĂ„ i Östergötland.

Runt om i vÀrlden blir klimatförÀndringarna alltmer pÄtagliga. SmÀltande istÀcken och glaciÀrer, stigande havsnivÄer och mer extremvÀder Àr nÄgra av den globala uppvÀrmningens konsekvenser. Klimatforskarna Àr sÀrskilt bekymrade över att vi nÀrmar oss brytpunkter för klimatet, sÄ kallade tipping points, som innebÀr snabba och troligen oÄterkalleliga förÀndringar. Passerar vi sÄdana brytpunkter skulle till exempel inlandsisar pÄ Grönland och Antarktis kunna smÀlta. Det skulle leda till betydligt högre havsnivÄer Àn i dag, vilket i sin tur skulle tvinga miljoner mÀnniskor pÄ flykt. PÄ vissa platser pÄ jorden kan brytpunkterna redan ha passerats.

Enligt FN var 2010-talet det varmaste decenniet som nÄgonsin uppmÀtts. KoldioxidnivÄerna i atmosfÀren steg till nya rekordnivÄer under 2019. UtslÀppen av vÀxthusgaser kan ha minskat nÄgot under 2020 pÄ grund av coronapandemin, men i takt med att vÀrldsekonomin ÄterhÀmtar sig efter pandemin förvÀntas utslÀppen öka igen.

SÄ vad gör kommunerna för att dra sitt strÄ till stacken i klimatomstÀllningen? Det ska vi undersöka i den hÀr artikelserien.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
KlimatomstÀllning
KlimatförÀndringar
FN
Östergötland