"Kan någon ännu förneka att vi står inför ett dramatiskt nödläge? Jag uppmanar alla världens ledare att utlysa ett klimatnödläge i sina länder tills klimatneutralitet har nåtts."
Med de ödesmättade orden inledde FN:s generalsekreterare António Guterres ett toppmöte om klimatet i december 2020. Mötet hölls på femårsdagen av Parisavtalet – överenskommelsen mellan världens länder om att försöka hejda klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen hållas långt under två grader jämfört med förindustriell tid. Helst ska den begränsas till 1,5 grader.
Men utvecklingen går åt fel håll. FN:s generalsekreterare konstaterade att koldioxidnivåerna i atmosfären är rekordhöga och att den globala medeltemperaturen redan har ökat med 1,2 grader.
"Om vi inte ändrar riktning kan vi vara på väg mot en katastrofal temperaturökning på mer än tre grader under det här århundradet", sa António Guterres.
Klimatomställningen är inte bara en fråga som avhandlas i FN-skrapan i New York och på toppmöten med världsledare. I Sverige spelar inte minst kommunerna en viktig roll i det arbete som görs för att dels minska utsläppen, dels anpassa samhället till ett förändrat klimat. I en serie artiklar kommer Folkbladet därför att belysa hur klimatfrågan hanteras på kommunal nivå i Östergötland.
Runt om i världen blir klimatförändringarna alltmer påtagliga. Smältande istäcken och glaciärer, stigande havsnivåer och mer extremväder är några av den globala uppvärmningens konsekvenser. Klimatforskarna är särskilt bekymrade över att vi närmar oss brytpunkter för klimatet, så kallade tipping points, som innebär snabba och troligen oåterkalleliga förändringar. Passerar vi sådana brytpunkter skulle till exempel inlandsisar på Grönland och Antarktis kunna smälta. Det skulle leda till betydligt högre havsnivåer än i dag, vilket i sin tur skulle tvinga miljoner människor på flykt. På vissa platser på jorden kan brytpunkterna redan ha passerats.
Enligt FN var 2010-talet det varmaste decenniet som någonsin uppmätts. Koldioxidnivåerna i atmosfären steg till nya rekordnivåer under 2019. Utsläppen av växthusgaser kan ha minskat något under 2020 på grund av coronapandemin, men i takt med att världsekonomin återhämtar sig efter pandemin förväntas utsläppen öka igen.
Så vad gör kommunerna för att dra sitt strå till stacken i klimatomställningen? Det ska vi undersöka i den här artikelserien.