Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Norrköping får högt betyg för sin klimatomställning

Norrköping är näst bäst i landet på att jobba aktivt med klimatanpassning enligt Svenska miljöinstitutet. Redan 2015 började man ett samarbete med SMHI och Linköpings universitet som lett fram till tätplaceringen.

Merja Willman fån kommunen och Mattias Hjerpe från universitetet har jobbat ihop i sju år nu och berömmer det gemensamma samarbete som har uppstått mellan forskning och praktik.

Merja Willman fån kommunen och Mattias Hjerpe från universitetet har jobbat ihop i sju år nu och berömmer det gemensamma samarbete som har uppstått mellan forskning och praktik.

Foto: Marianne Odelius

Nyheter2022-11-17 20:00

Samarbetet behövde vara långsiktigt. Grunden var ett tvåårigt projekt finansierat av Norrköpingsfonden för forskning och utveckling. Sedan dess har flera forskningsprojekt kommit till, så samarbetet fortsatte av bara farten. Och fortsätter. 

– Vi bestämde oss för att satsa på att utreda vår förmåga att ställa om eftersom det förändrade klimatet är här. Vi vet att det händer men vad kan vi göra för att undvika katastrofer och ohälsa när skyfallen kommer eller värmeböljorna slår till? Att det har fungerat så bra beror på att vi jobbar konkret med projekt som direkt ska få betydelse för hur vår stad och invånare ska klara klimatomställningen bättre. Och i samarbeten med kommunens verksamheter. På andra håll började man senare när klimatet redan kommit i kapp oss. 

Det säger de två projektledarna Merja Willman från kommunen och Mattias Hjerpe från universitetet. Merja är miljö- och klimatstrateg och Mattias är universitetslektor på Centrum för klimatpolitisk forskning. Häromdagen presenterade de projektet som ett led i att visa vad Norrköpingsfondens satsningar betytt för kommunen. 

Vi träffade de två efteråt för att få veta hur de arbetat och vilka användbara resultat som uppnåtts.

– Tidigt i arbetet bestämde vi oss för att jag inte skulle jobba ensam i kommunen. Man kan säga att jag har varit som ett paraply som samordnar arbetet i kommunen. En arbetsgrupp på 15 personer sattes samman från de olika verksamheterna. Utbildning, vård- och omsorg, samhällsplanering men också räddningstjänst och kommunala bolag som Hyresbostäder och Nodra (som bland annat ansvarar för vatten och avlopp). Varje verksamhet har sedan ansvar att jobba med klimatanpassning inom sina enheter med de utmaningar de har och att gruppen tittar på det som är gemensamt för kommunen, säger Merja Willman.

Mattias Hjerpe menar att alla som är med i arbetet startar från olika läge och inte heller rör sig i samma takt. Det gäller att anpassa arbetet efter det. 

–Utbildningskontoret har varit med hela tiden, men det var från början svårt för dem att se vilka utmaningar de har. I början tyckte de att en värmebölja inte angick dem lika mycket som äldreomsorgen. Men efter värmeböljan 2018 följde vi upp hur kommunens förskolor påverkades. Det visar sig att en sådan värme får omfattande konsekvenser för barn och personal. 

Förskolegårdarna var oftast inte anpassade för hetta, barnen kunde ibland inte vara ute eftersom vissa gårdar var lika varma som en parkeringsplats. Barnen blev trötta och loja, hade svårt att äta och vila. Personalens arbetsmiljö försämrades när omvårdnaden om barnen ökade. Numera tänker man på att hitta öar av svalka med träd och skugga i omgivningen så att barn och vuxna kan att vara ute ibland också.

På äldreboendena hade man tidigare blivit varse hur farlig en värmebölja är men inte alla insåg att också hemtjänstpersonalen farit illa. Numera försöker man se till att det finnas tillgång till utrymmen där man kan svalka sig mellan varven för att orka med sina arbetsuppgifter.

Men det är inte bara värmen som ställer till det.  Översvämningarna kommer att bli fler och kommunen har tagit fram skyfallskartor som visar var vattnet väntas ställa sig. 

– Alla fastighetsägare måste skydda sin egendom, det gäller även vid extremväder. Tillsammans med Hyresbostäder kartlade vi vilka risker deras bestånd är utsatta för. Det arbetar de vidare med nu. Det handlar om att både skydda med till exempel backventiler och att göra plats för vatten på gårdarna, säger Mattias Hjerpe.

Forskarna har fortsatt samarbetet med fler fastighetsägare i ett projekt som stöds av Länsförsäkringar. Då är målet att ta fram en metod som sedan alla fastighetsägare ska kunna använda. 

Över allihop svävar samhällsplaneringen. Nya bostadsområden behöver klara ett tuffare väder med högre temperaturer och mer våldsamma regn. Lagarna har successivt skärpts för att bättre kunna hantera översvämningsfrågan men värmen är fortfarande relativt ny i planeringen. Det måste finnas utrymme för fler skuggande träd och grönska på nära håll dit Norrköpingsborna kan ta sig när värmen blir olidlig. Det gröna är också bra för att minska översvämningsrisken. 

– Vi har fortfarande mycket att arbeta med här i Norrköping men det gäller att hålla i och hålla ut, konstaterar de två. 

Projektets mål

Projektet som alltså startade för sju år sedan heter Integrativ planering för klimatsäkert och hållbart Norrköping:

Kommunen ska arbeta aktivt för att klimatanpassa alla kommunala verksamheter och bolag samt genom samverkan med externa aktörer.

Den ska följa upp åtgärder för att minska negativa hälsoeffekter på grund av värmebölja inom vård och omsorg, förskola och skola. 

Den ska följa upp åtgärder för att minska översvämningar och för att göra klimatanpassningsåtgärder i den bebyggda miljön. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!