Länstransportplanen för perioden 2022 till 2033, som handlar om vilka infrastrukturinvesteringar som ska göras, är nu ute på remiss och Norrköpings kommun är i stort positiv till den. Men en som inte håller med är Ingemar Hillerström.
– Den är helt sanslös, om jag får uttrycka mig så.
– Vi ska minska våra koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030 om vi ska klara klimatmålen. Den här planen sträcker till 2033 och ska leva upp till det, men tvärtom så innebär den en ökning av koldioxidutsläppen eftersom man satsar mest på biltrafikprojekt, säger han.
Majoriteten i regionen säger att det är mer fokus på kollektivtrafik och cykelvägar än tidigare?
– Något mer åt det hållet från ett lågt utgångsläge, men fortfarande går huvuddelen till bilar.
Vilket vägprojekt skulle man kunna plocka bort tycker du?
– Ett exempel är att man lägger pengar på att göra det mer framkomligt för expressbussarna, och det är bra så länge vi har expressbussar. Problemet är att vi inte borde ha det utan vi borde ha spårburen kollektivtrafik. Då skulle man dels slippa att göra bredare vägar och dels vet man att fler väljer kollektivtrafik om man har spårväg i stället för buss. Det är bevisat sen länge.
Det Ingemar Hillerström vill se är i stället en satsning på duospårväg, det vill säga spårvagnar som kan gå både på spårvagnsspår och järnvägsspår. Mellan Finspång och Kimstad finns en järnväg som bara har godstrafik numera. Den skulle kunna rustas upp och är lämplig för duospårvagn mot Norrköping och Linköping från Finspång. Han anser också att man ska realisera planerna på att bygga spårväg till Söderköping, vilket har varit aktuellt tidigare. Hans argument handlar inte bara om att spårtrafik är mer miljövänlig.
– Hade man gått över till duospårväg hade regionen fått mer pengar över, vilket hade kunnat gå till de busslinjer som man nu planerar att lägga ner på landsbygden.
Trots de investeringar som behövs menar han att det skulle bli lönsamt.
– Driftkostnaden är så mycket lägre. Energiåtgången för en stor spårvagn är inte större än för en personbil och en sådan får med sig många fler passagerare än vad en buss kan göra. Årskostnaden totalt blir mycket lägre än för expressbussarna.
Under 2006 genomförde VTI, Väg och transportforskningsinstitutet i Linköping, ett försök med duospårväg i Östergötland. Fordonet, som lånades in från Tyskland, testkördes på sträckan Linköping-Kisa och Linköping-Åtvidaberg, och i Norrköping. De utredde också en spårvägslinje från Söderköping via Norrköping till Kimstad, Skärblacka och Finspång.
– Duospårvagnarna har väldigt bra acceleration och hinner därför stanna på många små hållplatser. Det skulle förbättra landsbygdstrafiken och kollektivtrafiken mellan städerna så det är många fördelar, förutom klimat, ekonomi och miljö, säger Ingemar Hillerström.
Men att bygga spårväg till Söderköping är ett jätteprojekt. Är det realistiskt?
– När vi bygde ut spårvagnsspåret till Navestad så var det Sveriges lönsammaste trafikinvestering det året. Dessutom har det gått järnväg där innan och sträckningen är optimal även idag.
Vad har du fått för gehör för dina idéer på nämnden?
– Det här är främmande saker för de flesta och många har svårt att ta till sig det. När beslutsförslaget är så bristfälligt är det svårt som politiker att fatta bra beslut.