Sjuksköterskan berättar att i vanliga fall består ett så kallat vårdlag av en sjuksköterska och en-två undersköterskor. På akutavdelningen innebär det att två vårdlag ska vara på plats och ha hand om sju patienter vardera. Då räknar man med att normalbeläggningen är sex patienter och att den sjunde platsen är till för överbeläggningar på andra avdelningar. Men sedan sommaren 2022 har man istället tvingats ha nio patienter per vårdlag i snitt och hittills i januari gäller till och med tio patienter per vårdlag.
"Riskerna med allt detta är att patienterna får undermålig vård då sjuksköterskor är överbelastade och helt enkelt inte har tid med varje patient." Står det i brevet bland annat.
Hen varnar för riskerna att sjuksköterskeflykten inom vården bara kommer att fortsätta om ingenting görs. Och regionens politiker får sig en rejäl känga av den anonyma sjuksköterskan:
"Regionsstyrelsen består av lekmän som inte förstår de här problemen och det har hittills inte hjälpt att vi som är legitimerade sjuksköterskor påtalar problemen. Man tror helt enkelt inte på oss"
Hen menar därför att kritiken måste komma från någon annan än personalen inom vården för att politikerna ska förstå allvaret. Därför skriver sjuksköterskan till IVO, som har till uppgift att ha tillsyn över hur den svenska sjukvården sköts.
Och uppenbarligen är IVO redan medveten om problemen som sjuksköterskan beskriver. I slutet på förra veckan presenterade de en rapport efter att ha skärskådat vården på 27 akutsjukhus runt om i Sverige under 2022. Och kritiken är inte nådig mot något sjukhus om hur vården fungerar idag. I Östergötland är bara Universitetssjukhuset i Linköping med men tidigare vittnesmål från de fackliga representanterna säger att situationen inte skiljer sig på Vrinnevisjukhuset.
Rapporten handlar inte bara om vården på akutklinikerna utan sjukhusens totala verksamhet. Men samtidigt menar IVO att just akutvården drabbas extra hårt när resten av vårdkedjan inom och utanför sjukhusen inte fungerar.
Målsättningen har varit att akutsjukhusen ska avlastas vård genom att de delar av vårdkedjan som finns närmare patienten ska byggas ut. Det gäller till exempel primärvården och kommunernas äldreomsorg. Men den utbyggnaden har gått alltför långsamt. Det stora problemen på samtliga sjukhus är att antalet vårdplatser dragits ner i alltför hög utsträckning, utan att man samtidigt har förvissat sig om att vård kan ges i andra delar av vårdsystemet. Personalen på akutsjukhusen får därmed en ohållbar arbetssituation när patienter som inte borde finnas på sjukhuset söker sig dit eller tvingas stanna kvar för att ingen annan kan ta hand om dem.
IVO konstaterar helt frankt att situationen för patienterna på sjukhusen inte är godtagbar. Ett hårt omdöme. Fyra av sjukhusen bedöms ge så undermålig vård att de nu hotas av vite om inga förbättringar sker. Det slipper Universitetssjukhuset i Linköping som ändå får kraftig kritik. Så här står det bland annat i rapporten:
"Vårdgivaren har inte säkerställt att sjukhuset har disponibla vårdplatser utifrån det faktiska behovet, vilket medför risk för allvarliga vårdskador. Beslut om att lägga in patienter från akutmottagningen fattas inte alltid utifrån patientens medicinska behov utan utifrån tillgångens på vårdplatser."