Efter att kommunen ändrade regelverket i början av året har det blivit svårare att få ekonomiskt bistånd.
– Jag brakade ihop fullständigt när jag fick det sista avslaget, säger en kvinna som Folkbladet har pratat med.
Kvinnan fick köras till akuten och är nu sjukskriven.
Första gången fick hon avslag för att hon inte hade sökt jobb tillräckligt aktivt. Det ska även ha saknats vissa papper, exempelvis en id-handling, i hennes ansökan om bistånd.
– Då hade jag ändå lämnat in ett färskt personbevis.
Kvinnan, som varit arbetslös under en stor del av livet, fick förra hösten möjlighet att börja studera. Hon studerade på heltid fram till maj. Efter studierna hamnade hon i arbetslöshet igen.
– Jag var snabb med att söka ekonomiskt bistånd och såg det som ett tryggt skyddsnät när livet hastigt sätts på kant.
Hon menar att hon har gjort sitt bästa utifrån sina förutsättningar när det gäller att söka jobb. Ändå fick hon avslag för att hon inte hade varit tillräckligt aktiv.
– Jag jämför det med att de vill ha en maratonlöpare och jag försöker att springa över huvud taget. Jag kan inte leva upp till den elitnivån som de söker, det vill säga de här jättekraven.
Kvinnan uppger att hon följt Arbetsförmedlingens anvisningar, som säger att man ska söka mellan fyra och tjugo jobb.
– Jag hade fem sökta jobb plus att jag hade gjort lite annat, som att skriva in mig på Arbetsförmedlingen och pratat jobb med flera kontakter. Men de ser liksom förbi de sakerna. Om man har pratat med folk väger inte det så tungt, utan de fokuserar på antalet sökta jobb.
Inför nästa ansökan om ekonomiskt bistånd lade hon i en högre växel och sökte fler jobb. Men även den gången fick hon avslag.
– Jag har pratat med dem och frågat: Vad är det ni vill? Man ska vara aktiv. Men vad innebär aktiv? Det hade de inget svar på. Allting har varit luddigt.
Nyligen ringde hon även upp en av de ansvariga politikerna.
– Vi satt i en timma och pratade. Jag ville att han skulle förstå vad som händer med den lilla människan.
Kvinnan vet inte hur hon ska få pengar till att betala sin lägenhetshyra för augusti.
– Det känns som att man tar sig till sista anhalten och ber om hjälp, och så blir man fullständigt lämnad åt sitt öde. Vad gör man nu? Ska man kontakta kyrkan? Måste jag säga upp lägenheten? Jag vet ingenting, det är en fruktansvärd oro inombords.