– Jag är upprörd både över att jag inte får någon kompensation men också för att jag tycker att kommunen inte behandlat mig med den respekt som jag har rätt att kräva av dem. De får sin lön av oss skattebetalare, säger Pia Andersson sedan brevet där kommunen motiverar sitt avslag äntligen har nått fram till henne.
Hon beskriver hur väntan har påverkat henne psykiskt efter de tuffa tiderna med först pandemin och sedan att kunderna inte kunde ta sig till hennes frisersalong på Östra promenaden under de sex månader som arbetet pågick utanför hennes dörr.
– Mina kunder är äldre och att komma fram till mig när både spårvagnshållplatsen var avstängd och färdtjänst fick parkera långt från min dörr gjorde att jag förlorade många kunder. De hittade nya frisörer att gå till. Idag är min ekonomi hårt ansträngd. Och jag känner att till och med hyran skapar oro. De 18000 kronor hade betytt att jag hade kunna komma tillbaka som det var, säger Pia Andersson.
I svaret hon har fått konstaterar kommunens jurist att kommunen inte har något skadeståndsrättsligt ansvar för det som inträffat och att därför ingen ersättning kan lämnas. Frågan har utretts av kommunens försäkringsbolag. Så här står det bland annat i svaret:
" För att Norrköpings kommun ska anses ha ett ansvar för den ekonomiska skada som ni menar att störningen från arbetet på platsen har orsakat er frisörverksamhet så krävs det att det är visat att störningarna från arbetet är mer än vad som skäligen bör tålas. (...) Arbetet som utförts utmed Östra Promenaden har varit av synnerligen samhällsnyttig karaktär. Det har inte varit fråga om en totalavstängning då det alltid funnits möjlighet att nå entréerna samt att arbeten utförts utanför öppettider för att minska arbetets påverkan."
Enhetschefen på samhällsbyggnadskontorets projekt stadsmiljö infrastruktur, Johanna Morgan, säger i en kommentar att hon beklagar att ärendet drog ut för mycket på tiden :
– Jag har alltid lagt mig vinn om att svara snabbt på anspråk som ställs på kommunen. Men just det här ärendet fick jag kännedom om först i mitten av april. Något hakade uppenbarligen upp sig tidigare i processen på kontoret. Och det var naturligtvis inte bra. Så fort jag fick kännedom om ärendet som då var färdigberett så skickade jag ett brev till Pia Andersson. Brevet kom aldrig fram och returnerades efter en tid till mig. Adressen var ofullständigt. Jag gjorde ett nytt försök men också det brevet returnerades. Jag vill nämligen svara formellt med ett riktigt brev som skickas till personen ifråga. Först när jag kom tillbaka från semestern den är veckan upptäckte jag att hon fortfarande inte fått besked och då agerade jag genom att ta kontakt på telefon och mejl, säger Johanna Morgan.
Pia Andersson ger sig inte utan tänker fortsätta sin kamp både för att försöka få möjlighet till ekonomisk kompensation och att kommunen tar ansvar för sin senfärdighet:
– Jag har fått veta att ärendet ramlat mellan stolarna och att inget gjordes under en tid då en person hade föräldraledighet. Men sådana ursäkter tycker inte jag att jag ska behöva acceptera. Jag vill att man ska ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig.