Det menade författaren och journalisten Per T. Ohlsson när han föreläste om det händelserika året 1918, när riksdagens utställning om rösträttens införande 1918 "Ja må den leva", kompletterad med lokalt material från Norrköpings stadsarkiv, invigdes på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.
På ett inlevelsefullt och spännande sätt tog han med åhörarna genom viktiga händelser 1918, och åren innan, som till sist fick riksdagen att fatta beslutet om allmän och lika rösträtt den 17 december 1918: Om kampen för rösträtt i Sverige, om revolutionen i Ryssland som fick högern i Sverige att frukta revolution även i vårt land och om Tysklands nederlag i första världskriget, som även det fick den politiska högern att mista sin auktoritära "förebild".
– Hade inte amerikanarna kommit, hade inte tyskarna tvingats kapitulera, ja då hade vi säkerligen fått en helt annan utveckling i vårt land. 1918 är ett av de mest dramatiska åren i Sveriges historia. Det hände så mycket som bidrog till att forma det öppna, svenska välfärdssamhället, sade han bland annat.
Om allt detta finns att läsa i Per T. Ohlssons bok "1918 : året då Sverige blev Sverige". Här finns även berättelsen om en Norrköpingsbo, Carl Swartz – en "kompromissvillig högerman" som Per T. Ohlsson kallade honom – som 1917 utsågs till statsminister och som kom att spela en stor roll när Sverige införde allmän rösträtt och borttagandet av den 40-gradiga röstskalan i kommunalvalet.
– Hade inte högern vikit ned sig, i ett Sverige som stod till randen till inbördeskrig och revolution, hade vår utveckling sett helt annorlunda ut, sade Per T. Ohlsson.
Han åker just nu runt i landet och pratar om detta och om vår demokrati, som han menar är lättast i världen att avskaffa och som vi därför måste värna.
– Det finns ingen västerländsk demokrati som är så lätt att avskaffa som vår. Det krävs nämligen bara enkel riksdagsmajoritet i två val, till skillnad från andra länder som kräver kvalificerad majoritet i det andra valet. Jag ser ingen risk just nu, men för våra framtida generationers skull är det viktigt att vi stärker författningsskyddet.
Något Päivi Johansson (M) kommenterade så här:
– Man ser hur skör demokratin är, inte minst när man så enkelt kan genomföra förändringar. 1918 vågade man säga stopp och belägg. Då fanns det en tillit. Det är något jag saknar i dag.
Kommunfullmäktiges ordförande Olle Vikmång (S) pratade även han om vikten av att inte ta vår demokrati för given.
– Vi är ett av världens mest demokratiska länder. Och det är viktigt att vi slår vakt om den, oavsett om det är religiösa extremister eller andra som försöker hota den.
Han passade även på att ge civilsamhället och alla fritidspolitiker som engagerar sig på sin fritid en eloge.
– Den svenska demokratin vore inte så stark om det inte vore för dem.
Under paneldebatten som följde, där Irma Görtz (S), Päivi Johansson (M), Per T. Ohlsson och Lars Holmgren från Bildningsförbundet Östergötland utgjorde själva panelen, diskuterade man bland annat hur vi ska få fler att vilja engagera sig politiskt. De senaste 20 åren har nämligen antalet fritidspolitiker minskat i kommunerna runt om i Sverige.
– Tänk om det skulle vara en plikt att någon gång sitta i en nämnd. Då kanske flera skulle få en insikt i hur det är och att det är "vanliga" människor som är engagerade, sade Lars Holmgren.
Per T. Ohlsson fortsatte:
– Ja, för vem vill frivilligt sitta och skriva protokoll fyra dagar i veckan, när man blir hotad till livet tre gånger? Den som engagerar sig politiskt i dag utsätts för väldigt mycket mera obehag än för 25 år sedan, mycket på grund av tekniken.
Att färre engagerar sig politiskt är problematiskt, menade Irma Görtz (S):
– Vi som är förtroendevalda ska ju spegla befolkningen. Och när vi inte längre gör det blir det ett bekymmer. Vissa grupper kommer aldrig till tals.
Hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt uppmärksammas den närmaste veckan här i Norrköping. På torsdag föreläser stadsarkivarie Pernilla Matsson på temat "lokala rösträttskämpar" på Stadsbiblioteket. Den 16 december flyttar utställningen till Rosen då hundraårsjubileet uppmärksammas i samband med kommunfullmäktiges sammanträde.