För så här enkelt är det: En frisk och varierad skog står emot klimatförändringarnas våldsamma väder som stormar, skyfall, extrem hetta och långa torkperioder mycket bättre än en skog som inte är förberedd.
Dessutom är det så att samhället får enorma kostnader för fel sorts skog på fel ställe när extremvädret slår till. El slås ut vid stormar och bränder, vägar blockeras av fallande träd, rasrisker ökar när skogen inte står emot höga vattenflöden. Skogsstyrelsen har gjort en kartläggning kallad "Skogsbruksåtgärder och skador på samhällsfunktioner". Där gör man en uppskattning vilka kostnader de enskilda skogsägarna och samhället drabbas av idag och hur de kommer att öka dramatiskt när klimatet blir extremare. Det rör sig om miljardbelopp redan nu.
Skogsägare av alla storlekar översköljs just nu av möjligheter att gå utbildning för att lära mer om hur deras näring ska ställa om. Skogen måste också i framtiden kunna avverkas med god lönsamhet samtidigt som alla andra krav vi har på skogen ska uppfyllas. Här vill vi plocka svamp och bär, här vill vi andas frisk luft, här vill jägarna kunna jaga både stor- och småvilt, här vill insekter och djur leva i harmoni med naturen för den biologiska mångfaldens skull.
Det är alltså inte måttliga krav vi ställer på skogen och dem som förvaltar den. Och diskussionerna om hur skogen sköts har gått höga. Många menar att stora delar av den svenska skogen håller på att förstöras av alltför hård avverkning och alltför många plantageliknande skogar med ett enda träslag, oftast gran.
Vi har vänt oss till klimatspecialisten på Skogsstyrelsen, Carin Nilsson i Hässleholm för att förstå bättre vilka utmaningar dagens skogsägare står inför.
– Alla måste lägga ner mer tankemöda på framför allt tre områden. Det handlar om vilka träd som ska växa var, om att variera skogen, att blanda lövträd med barrträd. Att ta hjälp av SMHI:s klimatkartor för att få en uppfattning om var det kan bli torrare och var det kan bli blötare, säger Carin Nilsson och fortsätter:.
– Men sedan måste man också lägga ner mer tid på röjning och gallring när träden är unga även om det kostar pengar. De träd som vi vill ska bli stora och starka måste få chansen att ta sig utan för mycket konkurrens av sly och andra träd, som man inte vill ha.
Vad mer måste göras?
– Man måste börja tänka nytt och planera för de nya förutsättningarna. Om vi får vintrar utan tjäle hur ska jag då planera min avverkning utan att förstöra marken? Ett sätt är att bygga bra skogsvägar, och att underhålla de vägar som finns, så de tunga maskinerna inte förstör lika mycket skogsmark. Och för att brandbilarna ska komma åt eldhärdar. Våtmarker som håller marken fuktig kommer att krävas i torra områden och kanske börja samarbeta med grannar så man koordinerar hur avrinningen från området sker. Då minskar riskerna för översvämningar och ras, säger Carin Nilsson.
Om granar har planterats på det som blivit torra marker kommer granbarkborren gärna vid sommartorka och stora arealer blir skelettskogar som inte klarar ens rimliga stormar. Om ett enda träd drabbats av rotröta måste alla stubbar på avverkningsområdet stubbbehandlas annars sprider sig den elaka svampen över skogsbeståndet.