Det var Svenska dagbladet först med att rapportera på måndagen. Det är forskare vid Linköpings universitet som genom intervjuer med anställda och tidigare anställda, generaldirektörer, rikspolischefer och justitieministrar fått fram en bild om hur Brottsförebyggande rådet (Brå) "viker sig för politisk påverkan och hur det finns en "utbredd tystnadskultur".
Brå avvisar kritiken i ett skriftligt svar till Svenska Dagbladet. Men forskarna menar att det inte går att lita allt arbete som Brå gör. Rådet spelar en stor roll i den svenska kriminalpolitiken, och ska bland annat ta fram fakta och sprida kunskap om brottsbekämpning.
Så här beskriver Svenska Dagbladet en av situationerna som ifrågasätts:
En anställd kallades upp till justitiedepartementet tillsammans med generaldirektören. Brå ska vid tillfället ha lämnat in en utvärdering kopplat till ett regeringsförslag. När händelsen inträffade, och vilket förslag det handlade om, framgår inte av forskarnas rapport. Men enligt studien, som citerar anonyma anställda, var kravet i mötet på regeringskansliet att en rapport skulle ”rättas”, något som ska ha påverkat innehållet. ”Den intervjuade insåg att slutsatserna skulle vara politiskt impopulära, men hade ändå skrivit dessa”, skriver forskarna i studien.
Det beskrivs även hur resultat censureras om de inte är positiva.
Bakom studien står universitetslektorerna Malin Wieslander och Stefan Holgersson, som även är polis, och forskningsassistenten Ossian Grahn. Enligt Svenska Dagbladet lyfter Wieslander bland annat fram att pressen på personalen är störst kring de kriminalpolitiska frågorna, polisens verksamhet och den nationella trygghetsundersökningen.
– Flera har berättat att man haft resultat i rapporter som inte har ansetts bekväma rent politiskt eller utifrån beställarens agenda. Samtidigt försökte de hävda att det var viktigt att resultaten skulle vara kvar i rapporten, säger hon till tidningen.
Hon lyfter fram ett exempel på att polisen gått ut och sagt att de har ett lyckat arbete mot grov organiserad brottslighet – något forskarna fått information om att de inte alls har. Till Svenska Dagbladet säger hon också att "Brås ordning och organisering kan medföra både en slags korruption bland forskare men också att beslutsfattare får felaktiga underlag, det kan få allvarliga konsekvenser i samhället".