Under de senaste två åren har totalt 223 sjuksköterskor lämnat den patientnära vården på Vrinnevi.173 har lämnat regionen helt och hållet medan 50 har lämnat just Vrinnevi men börjat andra jobb inom regionen. Mer siffror: I november 2021 fanns det 568 anställda sjuksköterskor och i november i fjol fanns bara 516 kvar. Försöken att nyrekrytera har misslyckats varför kompetensbristen lett till neddragning av antalet vårdplatser och mer övertid för personalen.
Emma Klingvall jobbar själv på Vrinnevisjukhuset, på uppvakningsavdelningen vid anestesi- intensivvårdskliniken och upplever den onda spiral som vården är inne i.
– De senaste åren har den försämrats rejält i hela regionen. Bemanningsbristen drabbar patienterna på många olika sätt, de får vänta på operationstid och ibland avbryts operationer när patienterna redan ligger på operationsbordet. Vi som jobbar lider förstås dagligen för patienternas skull samtidigt som vi måste ta fler patienter och jobba extrapass. Det är inte hållbart, säger hon och konstaterar att pandemiåren visserligen skyndat på krisen men den fanns definitivt också tidigare.
– Många hade hoppats på att den exceptionella arbetsinsats som alla gjorde under pandemin hade inneburit att inställningen hos ledningen skulle ha förändrats. Att arbetsgivaren skulle visa uppskattning och värna om oss. Men ingen känner att det gett några konkreta resultat. Allt fortsätter som vanligt.
Just för att det ser dystert ut vill Emma Klingvall ändå se det ljus i tunneln som hon menar finns. Den hårt ansträngda personalen kommer att få större chans till återhämtning när de lokala arbetstidsavtal som Vårdförbundet skrivit med regionen börjar genomföras ute i verksamheten:
– Personalen på akutmottagningen får då mer återhämtning ju mer obekväm arbetstid de jobbar. I praktiken blir det en arbetstidsförkortning med 32 timmar som ett minimum. Också operationspersonalen som jobbar obekvämt får en arbetstidsförkortning. De som jobbar schemalagd heltid på natten får en sänkt arbetstid från 34 timmar idag till 32, berättar Emma Klingvall.
Men dessutom kommer ännu en förbättring tack vare ett EU- direktiv som egentligen är 15 år gammalt men först nu börjar implementeras inom vården. Den innebär att varje dygn ska innehålla vila i minst elva sammanhängande timmar. Hittills har nio timmar gällt.
För varje enskild individ är det en klar förbättring av arbetssituationen men det förutsätter att grundbemanningen blir bättre.
– Ja, vi behöver inte fler utredningar vad som måste göras. Varje människa som vill sluta måste få ett samtal av en chef som tar reda på varför och sedan vågar och känner att den har mandat att föreslå för bättringar för att behålla dem. Idag känner många chefer att de inte har den rätten eller också vågar de inte ta den, säger Emma Klingvall.
Hon menar att strukturen i arbetet måste förbättras. Personal som kommunicerar med varandra över yrkesgränserna gör ett bättre jobb än om man är huvuden på rad i en organisation som inte går att greppa. Och där ens kompetens knappast efterfrågas fullt ut. Ledarskapet både på låg och hög nivå är otroligt viktig för att vården ska fungera, säger Emma Klingvall.