Folkbladet har pratat med fackliga företrädare och skyddsombud, som alla lyft frågan vidare. Utom Josip Jovasevic som är vice ordförande i Sekos förhandlingsorganisation på Kriminalvården.
– Jag är inte direkt inblandad i arbetet men jag känner till situationen, jag har respekt för att andra inte vill uttala sig medialt eftersom det kanske inte ger dem den bästa förhandlingspositionen. Arbetsmiljöproblemen på Skenäs består av flera olika delar, som konflikter inom arbetsgruppen, med ledningen och andra funktioner, överbeläggning och ett tyngre klientel, säger Josip Jovasevic.
Han menar att situationen är komplex och att det inte är så enkelt att ge ett rakt svar på det som är problemet.
På måndag ska Sekos arbetsmiljöansvariga tillsammans med regionala skyddsombud träffa ledningen och anställda på Skenäs för att samla information om arbetsmiljön.
– Varje organisation har sina problem och vi är en stor organisation. På Skenäs känner alla varandra, en konflikt påverkar alla om det inte snabbt tydliggörs från ledningen vad som gäller. Det finns förklaringar, men inga ursäkter, säger Josip Jovasevic.
Skenäs har vuxit, i grunden positivt eftersom det är en satsning för att det på sikt ska bli en bättre anstalt.
På Skenäs ställs det mycket högre krav än för två år sedan, på ledningen, på de anställda, på säkerheten.
Men konflikterna ska ha funnits där redan innan, kanske har man inte som på andra anstalter lyckats jobba tillräckligt förebyggande för en omställning.
– Att det i ledningsgruppen finns släktskap och nära vänskap privat är en grund för att konflikter uppstår, säger Josip Jovasevic.
Men problemen är större än så. Samtidigt som fler frihetsberövas och anstalterna tar emot fler klienter som skapat överbeläggningar har man problem med personalförsörjningen.
– Vi skulle behöva 1000 nya platser nu i ett akut läge, i framtiden 5000-6000 nya platser, men hur löser vi personalförsörjningen? 35 procent är visstidsanställda, på vissa arbetsplatser 50 procent vilket påverkar arbetsmiljön. De kan vara hur duktiga som helst, men saknar utbildning eller erfarenhet, säger Josip Jovasevic.
Normalt rekryteras anställda först, som då får gå en intern utbildning under 24 veckor där teori och praktik varvas innan de börjar jobba i verksamheten, då har de utbildning men ingen erfarenhet.
– Vi hade för många vikarier redan innan pandemin och satte stopp för utbildningarna, nu har vi ett väldigt ansträngt läge inom Kriminalvården, säger Josip Jovasevic.
Det här är något som inte syns lika tydligt som hos exempelvis polisen, men i takt med att polisen fått utökade resurser har Kriminalvården fått mer att göra.
– Alla som anhålls, häktas och sitter på anstalt är Kriminalvårdens arbetsområde. Allt fler sitter i fängelse och nu pratar man om att slopa ungdomsrabatten vilket kommer leda till att behovet av anstaltsplatser och fler anställda ökar ännu mer, säger Josip Jovasevic.
Arbetsmiljön gör dock att många väljer att lämna Kriminalvården.
– Pandemin har satt stopp för folk att söka andra jobb, men nu kommer många sluta och det är de utbildade och erfarna, som vi verkigen behöver, som försvinner. Vi har befunnit oss i stabsläge i över ett år, det gör vi inte längre, men vi jobbar på samma sätt. Vi gör allt vi kan för att klara vårt uppdrag, säger Josip Jovasevic.