Eva Ingelsson, som bor nära Lillsjön och gärna spenderar tid i naturen, är bedrövad. I tre års tid har hon dagligen städat runt sjön på tidiga morgnar, och även om det kanske har blivit en aningen bättre, möts hon varje dag av rester från besökarna.
– Jag hittar fimpar, snus, plast, kläder, muggar, glasögon, klockor, ja, allt möjligt. Vissa saker lämnar jag in till polisen. Vissa hänger jag upp i ett träd, säger hon och fortsätter:
– En dag hittade jag en röd plastkanna som guppade i sjön, en gång hittade jag något som var väldigt äckligt; en påse med något blodigt bandage eller något.
Med sig har en sopborste och skyffel. Att sopa bergshällarna rena från grillkol, är något hon får göra ofta.
– De eldar där, även om man inte får det. Det verkar som de köper med sig grillkol och bara häller ut på klipporna. Det är inte alls bra, och det här är ett naturreservat och där får man verkligen inte grilla på klipporna.
Just nu råder dessutom eldningsförbud, vilket gör att man inte ens får grilla i de grillplatser som finns iordningställda.
– Ändå har jag hittat galler i eldstaden. Folk gör lite som de vill...
Det finns soptunnor uppsatta vid badplatsen. Tre stycken. Ändå ligger skräp lite här och var runtomkring. Någon har satt upp en festisförpackning i en liten grantopp.
– De prickar inte tunnorna...Det är förfärligt hur slöa de är, säger Eva Ingelsson bekymrat.
Två av tunnorna töms av en privat aktör, vilket sker på ett tillfredsställande sätt, menar Eva. Den tredje, en grön, är det ingen som tömmer. Den används ändå, och Eva har tagit för vana att flytta över skräpet från den till de två som töms. När hon öppnar locket fullkomligen stinker det av det ihoptryckta, solvarma, innehållet.
– Jag vet inte om det är Nodras tunna? De tömmer den hur som helst inte. Men Nodra tömmer i alla fall de två tunnorna som står nere vid parkeringen, säger hon.
En annan sak som Eva Ingelsson har synpunkter på är de rep som används som lianer för att svinga sig ut i sjön med. När de använts ett tag, vittrar de sönder och små, små plasttrådar faller ner i sjön.
– Det är hemskt. Det ligger trådar överallt. Om naturen äter plast vet jag inte, men man ser att det är tandavtryck på vissa plastbitar, speciellt från änder.
Hon har sagt till ungdomar hon sett använda repen.
– Jag har bett dem ta upp om de ser skräp i sjön.
Eva har pratat med kommunen om detta flera gånger och även mött kommunekologen på plats. Det var för ett år sedan.
– Men efter det har jag inte fått någon återkoppling. Jag tycker att kommunen borde göra något. Så man inte måste skriva till länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
Att Eva Ingelsson tagit sig an Lillsjön på detta sätt, beror på att hon bor i området och tycker om att vara ute i naturen. Hon närmar sig 64 år och är arbetssökande. Efter en stroke 2015 klarar hon bara av enklare jobb, i lugnt tempo med pauser. Att städa runt Lillsjön skulle kunna vara ett perfekt sådant jobb. Hon har föreslagit för Hyresbostäder att skapa en 60-plusgrupp, som bland annat kan ha som uppgift att städa runt sjön och runt bolagets fastigheter.
– De har ju ett juniorlag så de borde kunna ha ett för 60-plussare med. Det finns fler över 60 år som är arbetslösa och som av olika anledningar behöver lite lättare jobb.