Den här första söndagen av året 2021 tar vi oss an en spaning om Norrköpings politiska utmaningar under året. Trestegslistan på utmaningar gör inte anspråk på att vara vare sig heltäckande eller helt faktabaserad. Detta är kort och gott en nyhetskrönika med politisk lutning om Norrköping 2021.
1. Olle Vikmång/Kvartetten. Den sista november förra året valdes Ole Vikmång till kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Han ersatte Lars Stjernkvist som haft uppdraget under ett decennium. Stjernkvist var med sin rikspolitiska auktoritet och erfarenhet en sammanhållande kraft i sig själv. Stjernkvist hade inget "gratis". Sin pondus och sin kändisstatus som en politiker med stort folktycke har han jobbat hårt och länge för att ernå. Olle Vikmång är mer som en like bland likar i relation till såväl sitt eget parti som till samarbetspartierna i den styrande Kvartetten i Norrköping. Vilket innebär att han kommer att utsättas för andra prövningar än vad Stjernkvist behövde göra som kommunstyrelseordförande. Ett exempel på detta är att Kvartettkommunalrådet Reidar Svedahl (L) plötsligt gjorde ett utspel i den känsliga frågan om Holmens vindkraftsparker där kommunen har ett avgörande yttrande att lämna. Det vill till för Vikmång att hålla ihop sin kvartett - och gärna också Miljöpartiets Mia Sköld - när det blir dags att sätta ner foten.
2.Ostlänken. Snabbtåget är en seg och riskabel politisk händelse. För Norrköpings del är det allra viktigaste att det läggs ny och dubbelspårig räls till Stockholm som på allvar kan integrera Norrköping med storstadsregionen. Projektet står och skakar vad gäller finansiering och politisk uppslutning i riket. På fullmäktigemötet i december förra året fanns en massiv majoritet för ett "upphöjt stationsläge" för Ostlänken i Norrköping. Statens trafikverk tycks inte helt och odelat ingå i fanklubben för denna dyra luftstation. Under 2021 behöver det skapas fullständig klarhet i vad som gäller för Norrköping i järnvägsbygget.
3. Sverigedemokraterna är tredje största parti i Norrköping. Partiet har varit representerat i fullmäktige sedan 2006. De gångna fjorton åren har dock inte gett någon styrsel i partiet. Maktbråk, intriger, avhopp, uteslutningar och rena tokstollar tar ännu alldeles för stor plats i SD Norrköping. Vilket gör partiet maktpolitiskt ointressant och omöjligt att lita på för oppositionsledaren Sophia Jarl (M). Kan den nye gruppledaren Florian Aranda gå SD mer upp på banan?