Linnéa Wallertz är 30 år och landskapsarkitekt från SLU i Alnarp. Under ett år i yrket har hon arbetat i Norrköping. Nu bor hon i Lund och arbetar på Blomsterlandet. Hennes uppsats om Promenaderna ger historien, människorna och händelserna i berättelsen om de berömda stråken i Norrköping. Uppsatsen är mindre "akademisk" till sin natur här i Folkbladet än i sitt ursprungliga skick. Noter och referenser har bland annat ställts åt sidan och olika delar av uppsatsens innehåll har satts samman till nya helheter och artiklar för att bättre anpassas till tidningsformatet.
I dikten "Där Ströget slutar" beskrivs rörelsen och aktiviteten kring korsningen Drottninggatan – Södra Promenaden. I början på 1900-talet är detta i utkanten av staden och fälten tar vid utanför allén. Gränsen mellan stad och landsbygd är målande beskriven.:
“Du Drottninggata gamla med kvällens glada här
och spårvagnar som skramla, dej har ju mången kär.
Här flörtas och här trippas i trängsel rätt kompakt.
på ögonfransar vippas och pojkar går i takt.
Men här vid strögets ända tar värsta bullret slut.
Här kan det faktiskt hända man dröjer nån minut."
I boken Barndomsminnen från Norrköping beskrivs hur Norrköping såg ut i början på 1900-talet. ”Staden slutade helt enkelt vid Östra Promenaden, där landet tog vid. Enbart den tidigare Östra stationen med park och bangård sköt ut som en liten triangel bland åkerfälten vid sidan av Oxelbergen, på vars träd- och buskbevuxna sluttningar traktens familjer brukade duka kaffe i gröngräset, och där det på vintern var de härligaste kälkbackar ett barn kunde önska sig.”
1906 syns Promenaderna som ett grönt band runt staden. I nordväst utgör Folkparken och Matteus begravningsplats en stor del av grönskan i staden förutom Promenaderna. Södra Promenaden är fortfarande uppdelad som den “Vestra” och “Södra” Promenaden. Spårvagnens turer är markerade i en svag röd nyans på stadskartor från det här året. I norr är Karl Johans park markerad med namn. Här ses flera skolor och offentliga institutioner. Kungsgatan är uppdelad i en “Norra” och “Sydvestra” del. Området där Kungsgatan möter Norra Promenaden heter här fortfarande Kungstorget. En viss bebyggelse har tillkommit i de södra och norra delarna. Ser man till senare kartor kan en del av utritad bebyggelse på 1906 års karta stå för planerad men ännu inte byggd stadsstruktur. Runt bebyggelsen allra mest i söder, utmed den utritade Ringvägen löper något som kan liknas vid alléer. Norr om vattentornet på andra sidan Västra Promenaden syns dåvarande sjukhusområdet, precis där Promenaden slutar i väster. Korsningen mellan Södra och Östra Promenaden kallades under denna tiden Floraplatsen. Borgs villastad och de Norra Förstäderna adderas till staden. Östra Promenaden vetter dock fortfarande mot landsbygden. Östra stationen låg i gränslandet mellan stad och land. Strax öster om promenaden ligger området Sylten som blir platsen för 1906 år Konst- och industriutställning. Norrköping har vuxit till en stad på över 45.000 invånare.
Med dessa ord från Linnéa Wallertz uppsats om tillkomsten av Norrköpings promenader så avslutas Folkbladet Söndags sommarserie i ämnet. Promenaderna tillkom i en anda som vi idag kanske skulle kalla för PPP - privat och publikt partnerskap. Snusfabrikören Erik Swartz och politikern och företagaren John Philipson är exempel på personer som ur egen ficka - när stadens kassa var skral - såg till att promenaderna blev av på riktigt. Tack för det!