De bägge riksdagsledamöterna från Östergötland menar att frågan om arbetskraftsinvandring åter aktualiserats i kölvattnet av rapporter om ett gravt utnyttjande i flera branscher. 

– 40 procent av arbetskraftsinvandrarna finns i yrken där det inte är någon brist på arbetskraft, till exempel i städyrket. Det känns otroligt skevt att tillåta arbetskraftsinvandring på det sättet när vi har stora behov av att se till så att alla som bor i Sverige kommer i jobb, säger Eva Lindh, riksdagsledamot (S).

 – Nuvarande regler har inte bidragit med något positivt. Istället ser vi att migranter utnyttjas och villkor på den svenska arbetsmarknaden dumpas. Människor som söker ett bättre liv för sig och sina familjer kommer hit för att jobba. Oseriösa och kriminella företag utsätter människor för dåliga villkor, låga löner, farlig arbetsmiljö och arbetspass långt över vad som är tillåtet, säger Johan Andersson, riksdagsledamot (S). 

Johan Andersson sticker inte under stolen med att det är problematiskt att de är så få som står bakom förslaget i nuläget. Utöver sig själva backar även Johan Löfstrand (S) upp förslaget. Han påpekar dock att frågan om hur den framtida arbetskraftsinvandringen ska se ut är på tapeten.

– Vi har lite att jobba för. Samtidigt så är det så att Lena Rådström Baastad – vår partisekreterare – var ute för några veckor sen i samma fråga. I Januariöverenskommelsen som vi har så ska arbetskraftsinvandringen bestå, med dagens system. Men vi tycker det här som socialdemokrater, det är utifrån den delen vi uttalar oss – vi sitter inte i regering, men vi är socialdemokratiska riksdagsledamöter, säger Johan Andersson.

 – Att fortsätta ha en oordnad arbetskraftsinvandring, som till exempel pressar ner löner, är ett hot mot alla som jobbar. Oseriösa arbetsgivare är de enda vinnarna när det är oreda på arbetsmarknaden, säger Eva Lindh.

Innebär det problem att kämpa emot januariöverenskommelsen?

– Nej, inte alls. Det här är ett arbete man jobbar med långsiktigt, avtalet gäller den här mandatperioden. Det vi gör är att forma en politik för mandatperioden 2022-2026, säger Johan Andersson.

Varför fokuserar ni på det här nu?
– Vi tycker frågan är mogen. Vi har blivit uppvaktade från fackliga organisationer om att man ser det som ett behov. Att det behöver regleras upp igen, avslutar Johan Andersson.